fordonsminor försedda med röjningsskydd
Skriftlig fråga 2001/02:621 av Nilsson, Martin (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-01-28
- Anmäld
- 2002-02-05
- Besvarad
- 2002-02-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 28 januari
Fråga 2001/02:621
av Martin Nilsson (s) till utrikesminister Anna Lindh om fordonsminor försedda med röjningsskyddDen internationella kampanjen mot landminor (ICBL) anser att fordonsminor som är försedda med röjningsskydd kan fungera som antipersonella minor och att de utgör stor fara för civilbefolkningen och humanitära minröjare. ICBL anser därför att vissa sådana minor ska anses vara förbjudna enligt minförbudet. Också vissa länder som är parter till Ottawakonventionen, t.ex. Norge och Kanada, har uttryckt uppfattningen att fordonsminor med röjningsskydd kan fungera som antipersonella minor och därför omfattas av konventionen. Till följd av denna uppfattning har t.ex. Kanada förstört 20 000 minor med röjningsskydd.
Vissa länder bestrider dock att Ottawakonventionen omfattar fordonsminor som kan utlösas både av personer och fordon. Länder som har denna åsikt har därför heller ingen avsikt att förstöra sina egna lager av fordonsminor med röjningsskydd. I sammanfattningen av Landmine Monitor 2001 nämner ICBL Sverige som ett av de länder som inte har uttryckt någon avsikt att förstöra sådana minor.
Min fråga till utrikesministern är därför:
Är det utrikesministerns tolkning att fordonsminor med röjningsskydd kan fungera som antipersonella minor och att dessa minor därför omfattas av Ottawakonventionen?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:621 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
den 11 februari
Svar på fråga 2001/02:621 om fordonsminor försedda med röjningsskydd
Utrikesminister Anna Lindh
Martin Nilsson har frågat mig om det är min tolkning att fordonsminor med röjningsskydd kan fungera som antipersonella minor och att dessa minor därför omfattas av Ottawakonventionen.
Ottawakonventionen förbjuder användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor. Sverige ratificerade konventionen 1998 och stöder dess innehåll och syfte till fullo.
Möjligheten att kunna utnyttja fordons- och stridsvagnsminor är en viktig del i flera staters militära försvar, bland dem även Sveriges. När Ottawakonventionen förhandlades fram var en av de känsligaste frågorna hur staterna skulle kunna skydda sina fordons- och stridsvagnsmineringar om man inte fick använda antipersonella minor. Det parterna till Ottawakonventionen enades om var att detta kunde ske på ett tillfredsställande sätt genom användning av bl.a. röjningsskydd. Det fanns dock vissa motsättningar om hur detta skulle definieras.
Resultatet i konventionen blev en kompromiss där röjningsskydd definieras som en anordning avsedd att skydda en mina och som får den att aktiveras "när försök görs att röja minan eller på annat sätt avsiktligt påverka den". Av de länder som hittills uttalat sig har den stora majoriteten menat att detta inte innebär att fordonsminor försedda med röjningsskydd är att betrakta som en antipersonell mina. Även den svenska regeringen menar att man inte generellt kan säga att röjningsskyddade fordons- och stridsvagnsminor är jämförbara med antipersonella minor.
Fordons- och stridsvagnsminor regleras inom ramen för konventionen om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissa konventionella vapen som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar (CCW). Sverige var ett av de länder som drev fram en förstärkning av Protokoll II till konventionen som rör just fordons- och stridsvagnsminor. Regeringen avser att aktivt delta i eventuellt arbete för att ytterligare reglera frågan om fordons- och stridsvagnsminor inom ramen för denna konvention.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.