fördelningen av medel till euroinformation
Skriftlig fråga 1999/2000:633 av Söderdahl, Willy (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-02-25
- Anmäld
- 2000-03-07
- Besvarad
- 2000-03-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:633
av Willy Söderdahl (v) till finansminister Bosse Ringholm om fördelningen av medel till euroinformationEnligt ett meddelande daterat den 2 februari 2000 ska kommissionen inleda sista fasen av informationskampanjen om euron. Länder som ännu inte infört den gemensamma valutan står i fokus för kampanjen under de närmaste två åren.
I meddelandet står följande: "Informationsstrategin bör kunna vara kostnadseffektiv och få allmänhetens stöd. Detta kan åstadkommas genom en nära samordning och ett nära samarbete mellan samtliga inblandade aktörer, det vill säga medlemsstaterna, Europaparlamentet, den privata sektorn och Europeiska centralbanken som i år drar igång en stor kampanj. De effektivaste insatserna kommer att göras av och i medlemsstaterna, helt i enlighet med de subsidiaritets- och närhetsprinciper som kampanjerna hittills präglats av."
Varje medlemsstat ska sedan själv bidra med minst lika mycket resurser och kommissionen anger att samtliga 13 överenskommelser, varav Sverige är en, är i kraft detta året. Kampanjen är naturligtvis med dessa utgångspunkter mycket EMU-positiv.
Regeringen genomför också en egen folkbildningskampanj om EMU och har vid flera tillfällen deklarerat att upplysningen ska vara opartisk och frågan om EMU ska ges en allsidig belysning. Min fråga till finansministern är:
Hur mycket har den svenska regeringen anslagit för kampanjen som ska genomföras tillsammans med kommissionen och hur tillgodoses kravet på opartiskhet och allsidighet?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:633 besvarad av finansminister Bosse Ringholm
Svar på fråga 1999/2000:633 om fördelningen av medel till euroinformation
Finansminister Bosse Ringholm
Willy Söderdahl har frågat mig om finansieringen av Regeringskansliets euroinformation och om hur kravet på opartiskhet och allsidighet tillgodoses.
Regeringens euroinformation startade hösten 1998. Syftet med verksamheten är att informera svenska företag och hushåll om konsekvenserna av att elva länder i EU har infört en gemensam valuta och att euron har blivit en viktig valuta i vår omvärld. Informationen försöker ge svar på frågor av praktisk karaktär, t.ex. fakturering i euro och anpassning av IT-system. En riktlinje för verksamheten är att informationen ska vara objektiv och saklig.
Den praktiska euroinformationen behandlar inte för- och nackdelar med EMU eller med ett svenskt deltagande i valutaunionen. Utgångspunkten för verksamheten är dagens situation, dvs. att Sverige inte deltar.
Euroinformationen finansieras huvudsakligen från statsbudgeten. För åren 1999@2001 finns sammanlagt 15 miljoner kronor avsatta, dvs. 5 miljoner kronor per år.
I maj 1999 ingick regeringen ett samarbetsavtal med Europeiska kommissionen och Europaparlamentet. Inom ramen för detta avtal bidrar Europeiska kommissionen med samfinansiering av informationsaktiviteterna. Samfinansieringen från kommissionen kan maximalt uppgå till samma belopp som regeringen avsätter årligen, dvs. som mest ytterligare 5 miljoner kronor. Liksom tidigare utarbetas de olika informationsaktiviteterna av Regeringskansliet.
Verksamheten inom Delegationen för folkbildning om EMU, som bl.a. har haft till syfte att stimulera en bred debatt om EMU, har varit helt skild från den praktiska euroinformationen. Delegationens verksamhet omfattas inte av samarbetsavtalet med kommissionen och Europaparlamentet och samfinansieras inte heller av kommissionen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.