fördelningen av kostnader inom LSS
Skriftlig fråga 2003/04:195 av Adelsbo, Christer (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-11-05
- Anmäld
- 2003-11-10
- Besvarad
- 2003-11-12
- Svar anmält
- 2003-11-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 november
Fråga 2003/04:195
av Christer Adelsbo (s) till statsrådet Berit Andnor om fördelningen av kostnader inom LSSI ett antal för mig kända kommuner har det uppstått en problematik i hur kostnaderna för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) fördelas mellan försäkringskassan och kommunerna. I de fall då personer som har rätt till stöd och service genom LSS har ett assistansbehov som överstiger 20 timmar är det försäkringskassan som står för kostnaderna. Den som får assistansersättning från försäkringskassan ska betala motsvarande summa till kommunen om denna svarar för assistansen. När en person som har rätt till stöd och service genom LSS avlider upphör dock ersättningen från försäkringskassan med omedelbar verkan. Kommunen däremot står kvar med kostnaderna för de anställda under hela uppsägningstiden. I många fall krävs det omfattande stöd till personer som har rättigheter under lagen, vilket då innebär stora personalkostnader för kommunerna. Det är inte speciellt tydligt i lagtexten om detta är ett resultat som var menat när man stiftade lagen, och det skulle därför också vara av intresse att veta om en liknande problematik existerar i hela landet. Eftersom LSS är en lag som redan innebär stora kostnader för kommunerna är det av vikt att denna problematik belyses ordentligt.
Avser statsrådet att vidta några åtgärder med anledning av ovanstående?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:195 besvarad av Berit Andnor
den 12 november
Svar på fråga 2003/04:195 om fördelningen av kostnader inom LSS
Statsrådet Berit Andnor
Christer Adelsbo har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av att arbetsgivaren inte ersätts för de kostnader för uppsägning av personal som uppstår då en person som har rätt till assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning (LASS) avlider.
I januari 2001 tillsatte regeringen en arbetsgrupp med uppdrag att analysera förutsättningarna för att underlätta rekryteringen av personliga assistenter enligt LSS. I december samma år var arbetsgruppen klar med sitt arbete och presenterade en rapport med förslag och rekommendationer på tio områden. Ett av arbetsgruppens förslag var att assistansersättningen bör täcka de faktiska lönekostnaderna för maximalt en månads uppsägningstid i samband med dödsfall.
Enligt förordningen (1993:1091) om assistansersättning ska assistansersättning utbetalas då en ersättningsberättigad har avlidit eller lagts in på sjukhus, i den mån assistenten inte kan få ett annat godtagbart arbete och därför uppbär lön från den ersättningsberättigade. Detta gäller dock högst under tid motsvarande uppsägningstid som följer av lag.
Både Christer Adelsbos fråga och arbetsgruppens förslag ska ses mot bakgrunden av att Riksförsäkringsverket (RFV), som ansvarig myndighet, har tolkat lagregeln på ett sådant sätt att assistansersättning endast ska utbetalas när den ersättningsberättigade själv är arbetsgivare. Andra typer av arbetsgivare har därmed inte blivit ersatta för eventuella uppsägningskostnader.
I enlighet med arbetsgruppens förslag förberedde jag ett förtydligande i förordningen, men har nu erfarit att RFV har reviderat sin tolkning. RFV beslutade nyligen om ändring i vägledningen om assistansersättning med innebörden att alla typer av arbetsgivare ska erhålla assistansersättning för eventuella lönekostnader under uppsägningstiden, i den mån assistenten inte kan få ett annat godtagbart arbete. För närvarande ser jag därför inga behov av att vidta några åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.