fördelning av resurser till polisen i Stockholms län
Skriftlig fråga 1999/2000:101 av Strömbom, Inger (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-10-22
- Besvarad
- 1999-10-27
- Anmäld
- 1999-11-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:101
av Inger Strömbom (kd) till justitieminister Laila Freivalds om fördelning av resurser till polisen i Stockholms länPolisens resurser räcker inte till för att utreda alla brott. De generella neddragningar som har skett över hela landet och resursfördelningen mellan länspolismyndigheterna utfaller mycket negativt för Stockholms läns del. Alltför stor del fördelas efter befolkningstal, inte efter faktiska brottsuppgifter. Det är nu oerhört angeläget att resurserna till brottsbekämpning ökar, men också att fördelningen av resurserna länen emellan ses över.
Enligt en artikel i Dagens Nyheter från den 21 oktober hinner polisen inte med att utreda alla brott. Trots att en specialkommission i två och ett halvt år arbetat med att få ned ärendemängden återstår i september i år 40 000 anmälningar i Stockholms län.
En viktig signal för att förhindra oacceptabelt beteende är att beivra brott. Ärenden som blir liggande i flera år och inte utreds bidrar till ovisshet och lidande för brottsoffren och en allmän otrygghet för alla medborgare. Gärningsmannen går fri och slutsatsen blir att samhället accepterar ett brottsligt beteende.
Ett tillfredsställande förebyggande arbete, snabba ingripanden och utredningar av brotten kräver att polisresurserna bättre korresponderar mot den faktiska brottsligheten. I Stockholms län är antalet brott per person mycket högre. Det faktiska behovet måste ges större tyngd vid resursfördelning över landet.
Vad avser justitieministern göra för att tillgodose polisens behov av extra resurser inom Stockholms län?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:101 besvarad av justitieminister Laila Freivalds
Svar på fråga 1999/2000:101 om fördelning av resurser till polisen i Stockholms län
Justitieminister Laila Freivalds
Inger Strömbom har frågat mig vad jag avser att göra för att tillgodose polisens behov av extra resurser inom Stockholms län.
Inledningsvis vill jag slå fast att Rikspolisstyrelsen ansvarar för fördelningen av de resurser som riksdagen och regeringen beslutat tilldela polisväsendet. Vid fördelningen av medel mellan polismyndigheterna ska hänsyn tas till myndigheternas arbetsbelastning och medborgarnas behov. Rikspolisstyrelsen genomför varje år, med ledningen för varje polismyndighet, dels en budgetdialog om medelsramarna för de tre kommande åren, dels en resultatdialog om verksamheten föregående år. Dialogerna är viktiga instrument när det gäller att fördela resurserna på ett sätt som säkerställer en rationell polisverksamhet i hela landet.
Utredningsärenden som blir liggande i flera år utan att utredas kan inte accepteras. Detta är viktigt inte minst utifrån ett medborgarperspektiv. Sedan några år tillbaka har det pågått ett förändringsarbete inom polisorganisationen vilket har inneburit att verksamheten har effektiviserats.
I enlighet med 1999 års budgetproposition tillförs polisorganisationen ytterligare 905 miljoner kronor fram t.o.m. år 2001. För år 1999 är ökningen 405 miljoner kronor. I det beloppet ingår en engångsförstärkning på 200 miljoner kronor till polisen i storstäderna. Av dessa medel har Rikspolisstyrelsen hittills villkorsvis bl.a. fördelat 102 miljoner kronor till Polismyndigheten i Stockholms län. För 1999 tilldelades myndigheten i Stockholm 1 634 kr per innevånare, vilket ska jämföras med den genomsnittliga tilldelningen till landets polismyndigheter på 1 135 kr per innevånare.
För att klara ekonomin på sikt bedömer regeringen att det är nödvändigt att fortsätta effektivisera och modernisera verksamheten. Riksdagens justitieutskott har vid behandlingen av 1999 års ekonomiska vårproposition framhållit vikten av att rättsväsendet har tillgång till medel för att kunna lösa sina uppgifter och för att verksamheten ska kunna utvecklas och moderniseras i enlighet med de mål statsmakterna ställt upp. När det gäller polisväsendet handlar det inte minst om att öka antalet poliser och säkra närpolisreformen. Regeringen har tidigare uttalat att den avser att återkomma i 2000 års ekonomiska vårproposition när det gäller de ytterligare resursförstärkningar som behövs för att kunna fullfölja statsmakternas intentioner i fråga om utvecklingen av rättsväsendet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.