Förbudet mot DTP i Turkiet
Skriftlig fråga 2009/10:338 av Linde, Hans (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-12-14
- Anmäld
- 2009-12-14
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2009-12-30
- Svar anmält
- 2010-01-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 december
Fråga
2009/10:338 Förbudet mot DTP i Turkiet
av Hans Linde (v)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Den 11 december beslutade den turkiska författningsdomstolen att stänga Demokratiska Samhällspartiet, DTP. DTP har fått ett starkt stöd i de senaste lokal- och parlamentsvalen och har majoritet i 99 kommuner och i 9 landsting samt 21 mandat i det turkiska parlamentet. DTP har mycket starkt stöd i sydöstra och östra Turkiet och är starka förespråkare för den kurdiska minoritetens mänskliga rättigheter samt av en fredlig lösning på konflikten mellan den turkiska staten och PKK. Författningsdomstolen har också förbjudit 37 DTP-politiker, däribland partiledaren Ahmet Türk och före detta partiledaren Aysel Tugluk att bedriva politisk verksamhet i fem år. Även den kända före detta parlamentarikern Leyla Zana, som dömdes till 15 års fängelse 1994 då hon talade kurdiska i det turkiska parlamentet, har förbjudits att verka politiskt. Att organisera sig och bilda politiska partier är grundläggande mänskliga rättigheter, fastslagna i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, som Turkiet nu tydligt våldför sig på. Förbudet mot DTP riskerar dessutom att försvåra en fredlig lösning på den väpnande konflikten i Turkiet och arbetet för att kurdernas mänskliga rättigheter ska respekteras. Sverige bör nu som enskilt land, såväl som ordförandeland i EU, klargöra att författningsdomstolens förbud av DTP är oförenligt med Turkiets ambitioner att bli medlemmar i EU.
Jag vill med anledning av detta fråga utrikesministern:
Vilka initiativ avser utrikesministern att ta för att Sverige som enskilt land såväl som ordförande i EU ska förmå Turkiet att upphäva förbudet mot DTP och respektera förenings- och mötesfriheten för alla sina medborgare?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:338 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på frågorna
2009/10:338 Förbudet mot DTP i Turkiet
2009/10:342 Stängning av Demokratiska samhällspartiet i Turkiet
2009/10:350 Demokratiskt bakslag i Turkiet
2009/10:355 Turkiets förbud mot landets främsta kurdiska parti, DTP
2009/10:356 Demokratiskt bakslag i Turkiet
Utrikesminister Carl Bildt
Hans Linde, Amineh Kakabaveh, Yilmaz Kerimo, Bodil Ceballos och Anne Ludvigsson har var för sig frågat mig vad jag avser att göra för att bland annat få stopp på den turkiska statens brott mot kurderna, att mänskliga rättigheter respekteras i landet och att Turkiet förmås upphäva förbudet av Demokratiska samhällspartiet (DTP). Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
Det svenska ordförandeskapet uttalade sin oro när det blev känt att DTP förbjudits av den turkiska författningsdomstolen och att ett flertal av dess företrädare belagts med förbud att verka politiskt i fem års tid. Domslutet, som var enhälligt, har ännu inte offentliggjorts i sin helhet.
Jag noterar också med oro att ett antal politiker nyligen arresterats i sydöstra Turkiet, inklusive ett antal folkvalda borgmästare från det nybildade BDP-partiet. Jag utgår från att den rättsliga processen sker i överensstämmelse med grundläggande internationella rättsprinciper och med de krav som ställs på ett land som förhandlar om anslutning till EU.
Förbudet mot DTP visar dock på behovet av att landets författning och lagstiftning, inklusive den om politiska partier, anpassas till Venedigkommissionens rekommendationer liksom till relevanta delar i Europakonventionen om mänskliga rättigheter, vilket vi återigen erinrade om i det EU-ordförandeskapsuttalande som gjordes. Detta krav på en konstitutionell reform har det svenska ordförandeskapet, liksom EU i stort, regelbundet tagit upp i dialogen med den turkiska regeringen och kommer fortsatt att ställa på Turkiet inom ramen för EU-förhandlingarna. Full respekt för de mänskliga rättigheterna förblir ett grundläggande villkor för EU-medlemskap.
Sverige och EU har uttryckt sin uppskattning för det politiska initiativ som den turkiska regeringen lanserade tidigare i år med en tydlig ambition att genomföra ytterligare demokratiska reformer för att stärka alla medborgares grundläggande rättigheter, däribland kurdernas. I det sammanhanget riskerar den senaste tidens utveckling, liksom nya attacker av PKK, att försvaga initiativet. Det är därför viktigt att notera att premiärminister Erdoğan har uttalat regeringens beslutsamhet att trots detta fortsätta med reformerna, samt att han offentligt understrukit behovet att reformera lagstiftning rörande förbud av politiska partier inom ramen för det demokratiska initiativet.
Jag hoppas att samtliga politiska aktörer nu agerar till förmån för en konstruktiv dialog kring de konkreta reformer som behöver genomföras för Turkiets fortsatta demokratiska utveckling, inklusive lagstiftningen rörande politiska partier. Kurdiska politiker har en viktig roll att spela i denna reformprocess. Det är samtidigt viktigt att berörda politiker tydligt tar avstånd från PKK, som såväl EU som Turkiet betecknar som en terroristorganisation.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.