Förbud mot klustervapen
Skriftlig fråga 2005/06:1097 av Jóhannesson, Berit (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-02-24
- Inlämnad
- 2006-02-24
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2006-03-07
- Svar anmält
- 2006-03-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 februari
Fråga 2005/06:1097 av Berit Jóhannesson (v) till statsrådet Ulrica Messing (s)
Förbud mot klustervapen
Klusterbomber är det konventionella vapen som utgör det största humanitära hotet mot civilbefolkningen i krigsdrabbade länder. Klusterbomber är bombkapslar som vid detonation släpper ut minibomber bland vilka upp till 30 % inte detonerar och ligger kvar på marken likt landminor. Klusterbomber syftar till att sprida ut klustret av bomber över ett stort område vilket utgör en påfallande risk för att träffa civila människor. Trots att klusterbomber och andra klustervapen har samma effekt som landminor är de inte förbjudna. Det av riksdagen ratificerade femte protokollet till 1980 års vapenkonvention är enligt Vänsterpartiet inte tillräckligt verkningsfullt. Regeringen borde därför verka för ett internationellt förbud mot klustervapen och inom EU för ett moratorium. Cluster Munition Coalition består av 161 freds- och människorättsorganisationer såsom Svenska freds- och skiljedomsföreningen och Amnesty International som vill se ett förbud mot produktion, användning av och handel med klustervapen tills de humanitära problemen med klustervapen är lösta. Belgien är det första landet i världen att förbjuda klusterbomber. Belgien var också det första landet att förbjuda minor vilket sedermera ledde fram till Ottawakonventionen om förbud mot antipersonella minor, vilket 148 länder i dag omfattas av. Sverige bör följa Belgiens exempel. Det säkerhetspolitiska syftet med Sveriges innehav av klustervapen är tvivelaktigt. Det leder främst till att legitimera andra länders användning av och handel med klustervapen. Ett förbud i Sverige skulle ge oss mer trovärdighet i internationella nedrustningsförhandlingar om klustervapen. Min fråga till statsrådet är följande:
Avser statsrådet att följa Belgiens exempel och verka för ett förbud mot produktion, innehav och export av klustervapen i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1097 besvarad av Laila Freivalds
den 7 mars
Svar på frågorna 2005/06:1080 om förbud mot klusterbomber och 1097 om förbud mot klustervapen
Utrikesminister Laila Freivalds
Berit Jóhannesson har frågat mig om regeringen kommer att följa Belgiens exempel och verka för ett förbud mot klusterbomber i Sverige och internationellt. Vidare har hon frågat statsrådet Ulrica Messing om regeringen avser att följa Belgiens exempel och verka för ett förbud mot produktion, innehav och export av klustervapen. Den senare frågan har överlämnats till mig och jag besvarar ovanstående frågor i ett sammanhang.
Låt mig först konstatera att klustervapen i dag är ett legitimt vapen. Vidare kan konstateras att Försvarsmakten har denna typ av vapen i sin vapenarsenal och att detta vapen utgör en viktig komponent i det svenska invasionsförsvaret. Regeringen har inte för avsikt att verka för ett totalförbud mot klustervapen.
Jag delar dock Berit Jóhannessons oro över det stora humanitära lidandet som orsakas av klusterbomber. Sverige är drivande i det internationella arbetet med att reglera olika typer av vapen som bland annat skapar onödigt lidande eller har urskillningslösa verkningar. I syfte att stärka skyddet för civilbefolkningen anser regeringen att regleringen av klustervapen bör ske genom att begränsa användningen samt genom att förbättra tillförlitligheten av dessa vapen, främst vad avser de mindre stridsdelarna som utgör själva klustret, de så kallade substridsdelarna, så att dessa inte blir farliga blindgångare.
En av de viktigaste pågående förhandlingarna i fråga om reglering av konventionella vapen sker inom ramen för förhandlingarna i 1980 års vapenkonvention (Konvention om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissa konventionella vapen som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar). Enligt regeringen är det i första hand inom ramen för dessa förhandlingar som en reglering av klustervapen bör ske. Sverige driver frågan om att ett förhandlingsmandat ska antas om reglering av klustervapen vid det kommande statspartmötet under hösten 2006.
Ett sådant protokoll bör dels innehålla en reglering om att klustervapen inte får användas mot militära mål som är belägna inom en befolkningskoncentration, dels ställa tekniska krav på såväl substridsdelarnas tillförlitlighet som att dessa är utrustade med säkerhetsmekanismer i form av självdestruktion eller självneutralisering som medför att de blir ofarliga för civilbefolkningen.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.