Förbud mot jakt med lockfågel
Skriftlig fråga 2012/13:408 av Holm, Jens (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2013-03-19
- Inlämnad
- 2013-03-19
- Besvarad
- 2013-03-27
- Svar anmält
- 2013-03-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 mars
Fråga
2012/13:408 Förbud mot jakt med lockfågel
av Jens Holm (V)
till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Levande fåglar används som lockbeten i syfte att fånga vilt av annan art. Bland annat används duvor vid fångst av duvhökar på ett antal gods. Lockfåglarna, liksom de vilda fåglar som fångas in, kan fara mycket illa och utsätts för stor stress. För lockfåglarna innebär det naturligtvis en extra stor stress att utsättas för jaktattackerna i bur. Att hålla levande fågel som lockbete för rovfågel eller andra djur kan rimligen inte vara förenligt med lydelsen i 2 § djurskyddslagens att djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande.
Ett flertal organisationer uppvaktade 2011 Jordbruksverket i frågan och krävde att fällfångst med lockfågel skulle förbjudas. Hittills har dock inget hänt i frågan.
Med anledning av vad som sagts ovan vill jag fråga landsbygdsminister Eskil Erlandsson:
Avser landsbygdsministern att vidta åtgärder för att få till stånd ett förbud mot fällfångst med lockfågel?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:408 besvarad av Landsbygdsminister Eskil Erlandsson
Svar på fråga
2012/13:408 Förbud mot jakt med lockfågel
Landsbygdsminister Eskil Erlandsson
Jens Holm har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att få till stånd ett förbud mot fällfångst med lockfågel.
En grundläggande princip i regelverket för jakt är att undvika att djur utsätts för lidande. När fåglar används som levande lockbete vid jakt handlar det oftast om att tamduva används som lockfågel vid jakt efter duvhök. Det är noga reglerat i lagstiftningen vilka fångstredskap som får användas och hur dessa godkänns. Dessutom krävs det ett särskilt tillstånd för jakt med levande lockfågel. Det är länsstyrelsen som beslutar om sådana tillstånd.
I sitt beslut tar länsstyrelsen även hänsyn till djurskyddsaspekter för de fåglar som används som lockbete. Exempel på villkor som ställs är att endast tamduvor som är i god fysisk kondition får användas, att de ska ses till dagligen och att de ska ha tillgång till foder och vatten. Länsstyrelsens ansvar för djurskyddskontroll innebär att se till att hanteringen av lockfåglarna är i enlighet med lagstiftningen.
Naturvårdsverket som är ansvarig myndighet för vilt- och jaktfrågor ser för närvarande över sina föreskrifter för typgodkännande av fångstredskap. En viktig aspekt i arbetet med nya föreskrifter är att säkerställa ett gott djurskydd när sådana fångstredskap används.
För mig innebär en god viltförvaltning att jakten ska vara effektiv men inte orsaka onödigt lidande vare sig för vilda eller tama djur, till exempel lockfåglar. Det är min uppfattning att vi har en god viltförvaltning i dag. I den utredning – Översyn av jaktlagstiftningen (Dir. 2012:77) – som regeringen nyligen tillsatt ska utredaren bland annat säkerställa att vi har en modern lagstiftning med tydlig systematik och moderna bestämmelser, för en långsiktigt hållbar jakt och viltvård samt djurskydd för de vilda djuren. Utredaren ska redovisa sitt slutbetänkande den 30 december 2014.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.