förbud mot bekvämlighetsflagg
Skriftlig fråga 2000/01:1454 av Svensson Smith, Karin (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-06-20
- Besvarad
- 2001-07-02
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 juni
Fråga 2000/01:1454
av Karin Svensson Smith (v) till näringsminister Björn Rosengren om förbud mot bekvämlighetsflaggNyligen har Förenade Arabemiraten infört ett förbud mot anlöp av fartyg från vissa stater som har s.k. bekvämlighetsflagg. Motivet för detta är främst att värna om den marina miljön i sitt farvatten. De bekvämlighetsflaggade båtarna utgör den största risken för fartygsolyckor och oljeutsläpp. Miljö och säkerhet sätts ofta på undantag för att tjäna maximalt på de transporter som utförs. Östersjöns miljö är mycket känslig och måste skyddas extra noga om dess biodiversitet och biologiska funktion ska bevaras. Kampen mot bekvämlighetsflagg har i första hand förts av de fackliga organisationerna. Den arbetsmiljö, de löne- och andra arbetsvillkor som hör ihop med bekvämlighetsflagg gör detta till en lättförståelig prioritering.
Riksdagsbeslutet om sjöfartsstöd är en klok åtgärd för att värna om kvalitet inom sjöfarten. Ett förbud mot anlöp av fiffelflagg i svensk hamn vore en naturlig fortsättning. Ytterligare ett motiv till restriktivitet mot bekvämlighetsflagg är fartygssäkerheten gentemot resenärerna. Riksdag och regering har sedan Estoniaolyckan diskuterat fartygssäkerhet vid många tillfällen. Regeringens avlämnade proposition om fartygssäkerhet är välkommen. Att avvisa bekvämlighetsflaggade fartyg skulle minska risken för kommande fartygsolyckor högst väsentligt.
Jag vill fråga om näringsminister Björn Rosengren är beredd att ta initiativ till ett svenskt förbud mot bekvämlighetsflaggade fartyg.
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1454 besvarad av näringsminister Björn Rosengren
den 2 juli
Svar på fråga 2000/01:1454 om förbud mot bekvämlighetsflagg
Näringsminister Björn Rosengren
Karin Svensson Smith har frågat mig om jag är beredd att ta initiativ till ett svenskt förbud mot bekvämlighetsflaggade fartyg.
Inledningsvis håller jag med om att det finns en risk att fartyg med oacceptabel standard anlöper våra hamnar. Detta är givetvis ett problem. Jag har dock inte för avsikt att införa några nationella särbestämmelser för att förhindra att sådana fartyg kommer till Sverige. Åtgärder bör i första hand vidtas internationellt eller på EU-nivå.
Sverige medverkar aktivt i det internationella arbetet med vad som kallas flaggstatsimplementering. Arbetet går ut på att förbättra kvaliteten på flaggstaternas sjöfartsadministrationer och deras verksamhet, så att dessa tar sitt fulla ansvar för tillsynen av sina fartyg.
Eftersom flaggstaternas tillsyn dessvärre inte fungerar tillfredsställande har förfarandet med hamnstatskontroll fått en stor betydelse när det gäller att få bort undermåliga fartyg från våra farvatten. Arbetet bedrivs inom ramen för Parisavtalet om hamnstatskontroll, till vilket 18 europeiska länder samt Kanada är avtalsslutande parter men också inom EU.
Hamnstatskontroll genomförs av minst 25 % av alla utländska fartyg som anlöper ett lands hamnar. Fartygen ska dessutom prioriteras enligt en särskild ordning. Vissa typer av fartyg, t.ex. passagerar- och tankfartyg, är högt prioriterade. Fartyg som kommer från länder vars fartyg enligt statistiken har visat dåliga resultat vid tidigare hamnstatskontroller prioriteras också.
Inom EU pågår ett arbete med att ytterligare skärpa reglerna för hamnstatskontroll. Detta innebär att ett fartyg som utgör en särskilt stor risk ska genomgå obligatoriska utökade inspektioner. Inom ramen för Parisavtalet om hamnstatskontroll publiceras årligen en s.k. svart lista. Ett fartyg som är flaggat i en stat som står upptagen på den svarta listan, eller som är flaggat i en stat med omdömet "mycket hög risk" eller "hög risk" på den svarta listan, samt har belagts med nyttjandeförbud upprepade gånger ska förvägras tillträde till hamnar inom EU. Dessa åtgärder ser jag som angelägna och EU:s ministerråd har antagit en gemensam ståndpunkt i frågan.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

