förbud av amalgam
Skriftlig fråga 1998/99:460 av Ahlstedt, Rigmor (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-03-17
- Anmäld
- 1999-03-23
- Besvarad
- 1999-03-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 mars
Användningen av amalgam som tandfyllningsmaterial har under en lång tid kritiserats och debatterats i Sverige.
Riksdagen har också beslutat att amalgam skall avvecklas. Ingen förnekar att amalgam innehåller kvicksilver som är ett mycket farligt gift.
Trots att amalgam kan orsaka sjukdom och trots att detta diskuteras allt intensivare vidtar inte regeringen några åtgärder.
De forskare som funnit belägg för att amalgam har negativa hälsoeffekter har mött förvånansvärt stort motstånd. Detta är olyckligt och anmärkningsvärt. Främst för de människor som mår dåligt av amalgamfyllningar och de som blivit bra när de genomfört sanering av amalgamfyllningar. Ingen mår bra av att mötas med misstro.
Frågan om amalgam är fortfarande en oerhört prestigeladdad fråga. Den måste få sin lösning.
Tidigare har man hänvisat till att det funnits EU-direktiv som hindrat Sverige att förbjuda amalgam som tandfyllningsmaterial. Nu har det kommit nya EU-direktiv som medger nationella undantag och därmed så möjliggörs det att i Sverige ta ett sådant beslut.
När avser ministern att komma med förslag om att amalgam förbjuds i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:460 besvarad av Socialminister Lars Engqvist
- Socialminister Lars Engqvist
den 24 mars
Rigmor Ahlstedt har frågat mig när jag avser att komma med förslag om att amalgam förbjuds i Sverige.
Amalgam är en s.k. medicinteknisk produkt och omfattas av ett EU-direktiv om medicintekniska produkter (93/42/EEG).
Frågan om ett förbud mot amalgam behandlades i propositionen 1997/98:112 Reformerat tandvårdsstöd. I propositionen konstaterades inledningsvis att hitintills hade samtliga nationella och internationella utvärderingar (bl.a. av EU och WHO) visat att det inte gick att påvisa att amalgam gav systematiska negativa hälsoeffekter. Regeringen ansåg dock att den kunskap som fanns var tillräcklig för att motivera ett beslut om att i förebyggande syfte undvika amalgam i framtiden. Bl.a. fanns enligt WHO speciella riskgrupper som fortfarande återstod att identifiera.
I propositionen konstaterades vidare att ett arbete sedan lång tid hade skett i Sverige med inriktning på att begränsa och fasa ut användningen av kvicksilverhaltiga produkter av miljöskäl och att regeringen avsåg att fullfölja även detta arbete.
I propositionen aviserades att regeringen hade för avsikt att vidta nödvändiga åtgärder för att kunna införa ett förbud mot amalgam senast fr.o.m. år 2001. Ett sådant förbud bedömdes i propositionen vara möjligt mot bakgrund av ett vid den tidpunkten föreslaget tillägg till direktivet om medicintekniska produkter (93/42/EEG). Tillägget utformades som svar på behov från vissa medlemsstater att kunna förbjuda hivtest för självtest även om testen som sådana uppfyllde alla krav på säkerhet och funktion. En medlemsstat skulle genom tillägget få möjlighet att ingripa mot en viss produkt för att säkerställa folkhälsoaspekter.
Tillägget till direktivet om medicintekniska produkter ingår i ett direktiv om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik (98/79/EEG). Det sistnämnda direktivet skall enligt de beslut som har fattats inom EU och offentliggjorts i december 1998 tillämpas fr.o.m. den 7 juni 2000. Regeringen avser att bereda frågan om ett förbud mot amalgam vid beredningen av införandet av det in vitro-diagnostiska direktivet. Regeringen kommer i det sammanhanget att ytterligare studera vilka alternativ som finns när det gäller legal grund för förbudet och vilken väg som för närvarande bedöms vara mest framkomlig.
Jag vill slutligen nämna att ersättning från tandvårdsförsäkringen för amalgamfyllningar inte lämnas fr.o.m. den 1 januari 1999.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.