Förbrukningen av plastpåsar

Skriftlig fråga 2016/17:331 av Helena Bouveng (M)

till Miljöminister Karolina Skog (MP)

Sverige är ålagt att införa det så kallade plastbärkassedirektivet, som har sin bakgrund hos EU-kommissionen. Syftet med direktivet är att minska konsumtionen av plastpåsar.

Regeringen gav Naturvårdsverket i uppdrag att utreda implementeringen och lämna förslag på hur förbrukningen av plastkassar ska minska.

Naturvårdsverket har lämnat två förslag. Dels informationsinsatser av producenterna och dels att man ska ta ut ett lägsta pris om 5 kronor per plastkasse. Tillverkare och importörer ska också rapportera antalet sålda plastbärkassar.

Det finns ett antal invändningar mot förslaget. Bland dem kan nämnas att kopplingen mellan nedskräpning och förbrukningen är svag, att förslaget inte styr mot de miljömässigt bästa påsarna och att tillsynen hos butikerna är svår. En av de tyngsta punkterna i kritiken är att den ekonomiska mellanskillnaden som uppstår av prishöjningen på plastpåsar till föreslagna 5 kronor hamnar i handlarnas fickor. Liggande förslag innebär att handlarna får en stor ekonomisk resursförstärkning utan något motkrav på förbättringsarbete. Det rimliga är att de resurser som uppstår används till någon form av gemensamma insatser mot det mål man vill uppnå. Arbetet kan göras på branschnivå och behöver inte innebära offentliga insatser.

Min fråga till miljöminister Karolina Skog blir därför:

Avser ministern att vidta några åtgärder för att säkerställa att den ekonomiska förstärkning som beskrivs ovan investeras i åtgärder som kan bidra till att nå det gemensamma målet, t.ex. branschgemensamt arbete i frågan?