Förbättringar av gymnasieskolan
Skriftlig fråga 2005/06:1253 av Hammarbergh, Krister (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-03-21
- Inlämnad
- 2006-03-21
- Besvarad
- 2006-03-29
- Svar anmält
- 2006-03-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 mars
Fråga 2005/06:1253 av Krister Hammarbergh (m) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)
Förbättringar av gymnasieskolan
En god utbildning är en viktig del ur många aspekter. Ett lands utbildningskvalitet och kunskapsnivå är en betydande faktor i utvecklingen av bland annat den ekonomiska tillväxtförmågan.
Norrbottens befolkning har en lägre andel ungdomar med eftergymnasial utbildning än riket i övrigt. Det gäller både män och kvinnor.
Därför är det beklagligt att 53 % av 18-åringarna i Norrbotten inte anser sig vara lockade att studera vidare efter gymnasiet; det är de lägsta siffrorna i hela landet. Snittet i riket är 42 %. Det visar en attitydundersökning som Svenskt Näringsliv gjort.
Dessutom är det färre elever i Norrbotten som fullföljer sin gymnasieutbildning än Sverige i övrigt.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra gymnasieskolan så att elever i Norrbotten i högre grad ska ha förutsättningar och motivation att studera vidare efter gymnasiet?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1253 besvarad av Ibrahim Baylan
den 29 mars
Svar på fråga 2005/06:1253 om förbättringar av gymnasieskolan
Statsrådet Ibrahim Baylan
Krister Hammarbergh har frågat mig vad jag avser att göra för att förbättra gymnasieskolan för att elever i Norrbotten i högre grad ska ha förutsättningar och motivation att studera vidare efter gymnasiet.
Regeringens mål är att 50 % av 25-åringarna i hela riket ska ha påbörjat högskolestudier. För att nå detta mål krävs insatser både i gymnasieskolan och i den högre utbildningen. Under de senaste 15 åren har vi sett en positiv utveckling. Den sociala snedrekryteringen har minskat och antalet elever som läser vidare ökar. År 2004 gick ungefär 44 % vidare till högskola och universitet, senast det år de fyllt 25. Trots att så stor andel går vidare till högskolan är det viktigt att arbeta aktivt med rekryteringsinsatser för att stimulera personer från studieovana hem att söka sig till högre utbildning. I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2006 har riksdagen anslagit 31 miljoner kronor till Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, för ett utvidgat uppdrag att stödja lärosätenas arbete med breddad rekrytering och pedagogisk utveckling.
För att minska den sociala snedrekryteringen bör universitet och högskolor samverka mer med gymnasieskolor som har en låg andel elever som går vidare till högskoleutbildning. I enlighet med regeringens bedömning i propositionen Ny värld @ ny högskola (prop. 2004/05:162), har Högskoleverket fått i uppdrag att följa upp och utvärdera lärosätenas arbete med breddad rekrytering.
Jag delar oron över att det finns många elever som lämnar gymnasieskolan utan motivation eller förutsättningar för vidare studier. För att stimulera elevernas motivation och för att höja kvaliteten på utbildningen har riksdagen beslutat om flera förändringar i gymnasieskolan (prop. 2003/04:140). Förändringarna träder i kraft den 1 juli 2007. Dessutom satsas 450 miljoner kronor årligen, med start den 1 juli 2006, på att förstärka utbildningen på de individuella programmen.
För att lyckas i skolan och för att vara motiverad till vidare studier är det viktigt att eleverna känner att studiemiljön är lugn och trygg. Därför har regeringen beslutat att varje skola ska ha ordningsregler. Det är rektors ansvar att se till att de utarbetas i samarbete mellan lärare, elevrepresentanter och vårdnadshavare.
Motivation och studieintresse grundläggs redan i tidiga år. Det är därför en särskild satsning gjorts för att öka antalet lärare och andra specialister i skolan med ytterligare 15 000 personer.
Precis som Krister Hammarbergh beskriver finns det lokala och regionala skillnader, både när det gäller skolframgång och vilja till vidare studier. Att anpassa gymnasieskolan efter lokala behov och förutsättningar görs bäst lokalt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.