Förbättring av verksamheterna i barnahus

Skriftlig fråga 2018/19:672 av Ellen Juntti (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-05-17
Överlämnad
2019-05-20
Anmäld
2019-05-27
Svarsdatum
2019-05-29
Besvarad
2019-05-29
Sista svarsdatum
2019-05-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Nyligen fick regeringen slutredovisningen av uppdraget gällande utvärdering av barnahusverksamheterna i Sverige. Utvärderingen har gjorts av Barnafrid, nationellt centrum för kunskap om våld mot barn vid Linköpings universitet.

I uppdraget ingick inte att lämna åtgärdsförslag.

I utvärderingen framkommer att många barnahus fungerar bra men att det finns regionala skillnader. Detta medför risker att barn som utsatts för brott inte får ett likvärdigt bemötande, stöd och skydd, något som i framtiden kan komma att innebära stora svårigheter för det utsatta barnet.

Bristerna i verksamheterna gäller otydligheter i de nationella riktlinjerna, sekretess, särskilda företrädares kompetens och roll med mera.

Verksamheten i Barnahusen är otroligt viktig, främst för det utsatta barnet, som inte har samma möjlighet som vuxna att påtala brott och inte heller alltid vet att en handling är brottslig. Men verksamheten är också viktig för samhället i stort eftersom övergrepp kan få allvarliga konsekvenser för den drabbade även på lång sikt.

Min fråga till socialminister Lena Hallengren är:

 

Anser ministern att verksamheterna i barnahusen är viktiga, och om så är fallet, hur och när tänker ministern agera för att dessa ska förbättras?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:672 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)



S2019/

02453/FST

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:672 av Ellen Juntti (M)
Förbättring av verksamheterna i barnahus

Ellen Juntti har frågat mig om jag anser att verksamheterna i barnahusen är viktiga och, om så är fallet, hur och när jag avser att agera för att dessa ska förbättras.

Att utsättas för våld under uppväxten medför ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa både på kort och lång sikt. När det blir känt för socialtjänsten, hälso- och sjukvården, polis eller åklagare att ett barn misstänks vara utsatt för brott inleds flera olika utredningar. I dessa fall är det av stor vikt att samverkan mellan berörda myndigheter fungerar väl för att bemötandet av barnet och resultatet som helhet ska bli så bra som möjligt. Tidigare utredningar har visat att Barnahus, som är en strukturerad form av myndighetssamverkan under gemensamt tak, är en bra samverkansform för det ändamålet. Sedan 2009 finns nationella riktlinjer för hur samverkan i utredningar vid misstanke om brott mot barn bör bedrivas.

Framväxten av barnahus i Sverige har gått relativt snabbt, från sex verksamheter 2006 till över 30 verksamheter i dagsläget. För att synliggöra aktuella behov och främja utvecklingen mot ett likvärdigt bemötande av våldsutsatta barn gav regeringen 2018 Linköpings universitet i uppdrag att utvärdera barnahusverksamheterna i Sverige. I den rapport som nyligen lämnades till regeringen konstateras att många barnahus fungerar väl, men att det finns regionala skillnader och flera områden som behöver utvecklas.

De nationella riktlinjerna togs på regeringens uppdrag fram gemensamt av de samverkande myndigheterna för att säkerställa att samverkan sker på ett effektivt och rättssäkert sätt med barnets bästa i fokus. Det är myndigheternas ansvar att inom ramen för sina respektive verksamheter se till att de nationella riktlinjerna följs. Som nationellt kunskapscentrum för stöd till våldsutsatta barn fyller Barnafrid en viktig funktion när det gäller att bidra till höjd kompetens inom området och för att driva utvecklingen av barnahusverksamheterna framåt. Regeringen har bl.a. gett Linköpings universitet i uppdrag att genomföra utbildningsinsatser om hedersrelaterat våld och förtryck för landets barnahusverksamheter. Dessa har genomförts av Barnafrid. Genom det nätverk för medarbetare på Sveriges barnahus som Barnafrid bedriver finns också möjlighet att ta del av föreläsningar, diskutera utvecklingsfrågor samt dela olika erfarenheter, rutiner och praxis mellan barnahusen. Vidare har Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten i samråd tagit fram en handledning för genomförande av förhör med barn, som publicerades i oktober 2018.

Jag avser att fortsatt noga följa utvecklingen av barnahusverksamheterna runt om i landet.

Stockholm den 29 maj 2019

Lena Hallengren

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.