Förbättrade rutiner på UD vid katastrofer
Skriftlig fråga 2005/06:643 av Backman, Hans (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-12-15
- Inlämnad
- 2005-12-15
- Besvarad
- 2005-12-23
- Besvarad
- 2005-12-29
- Svar anmält
- 2006-01-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 december
Fråga 2005/06:643 av Hans Backman (fp) till utrikesminister Laila Freivalds (s)
Förbättrade rutiner på UD vid katastrofer
Katastrofkommissionens kritiska rapport om regeringens agerande under flodvågskatastrofen i Sydostasien har inte lett till några konkreta åtgärder hittills på de berörda departementen. Ett av de berörda departementen är Utrikesdepartementet.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga vilka åtgärder utrikesministern avser att vidta för att på Utrikesdepartementet förbättra rutinerna vid större katastrofer.
Svar på skriftlig fråga 2005/06:643 besvarad av Laila Freivalds
den 22 december
Svar på fråga 2005/06:643 om förbättrade rutiner på UD vid katastrofer
Utrikesminister Laila Freivalds
Hans Backman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att på Utrikesdepartementet förbättra rutinerna vid större katastrofer.
Hans Backman påstår att Katastrofkommissionens rekommendationer hittills inte har lett till några konkreta åtgärder på Utrikesdepartementet. Det stämmer inte.
De brister som Katastrofkommissionen påtalat är i stort desamma som UD självt fann i departementets egen utvärdering i februari i år. På grundval av den inventeringen har ett omfattande reformarbete redan inletts, sammanfattat i ett femtonpunktsprogram. Jag ska inte här uppehålla mig vid alla delar av detta, eftersom det redovisats i medierna och finns tillgängligt på UD:s hemsida.
Men några saker förtjänar att nämnas särskilt:
· Ett datoriserat ärendehanteringsprogram införs nu och kommer att vara i drift på UD i Stockholm och vid tre utlandsmyndigheter vid nästa halvårsskifte.
· Ett drygt tjugotal utlandsmyndigheter kommer att bli regionala nav i det konsulära arbetet. De utsända tjänstemännen vid dessa utlandsmyndigheter kommer att få en särskild utbildning i kris- och beredskapsfrågor, i samarbete med Krisberedskapsmyndigheten (KBM). Beredskapsplaneringen förbättras också vid samtliga utlandsmyndigheter och breddas för att innefatta också de nya hoten med terrorismen som en särskilt allvarlig företeelse.
· En ny befattning som ”utrikesråd för konsulära frågor” har inrättats för att understryka den vikt det konsulära arbetet tillmäts. Denne kommer också att leda departementets interna samråd i en större kris.
· Samrådet med resebranschen har stärkts. UD breddar nu diskussionerna med branschen, och vi vill ha in reseföretagen som aktiva partner i beredskapsplaneringen för svenskar utomlands. Dessutom vill vi etablera bättre informationsutbyte kring öppnandet av nya resmål. Vi ser också över vårt arbete med reserekommendationerna.
· Det nordiska samarbetet i kris- och beredskapsfrågor har stärkts, på grundval av ett svenskt initiativ vid ministermötet på Bornholm i augusti. I oktober fick alla svenska ambassader i uppdrag att bättre utnyttja de nordiska resurserna och att öva på nordisk basis. Den instruktionen var samnordisk. Alla nordiska huvudstäder skickade alltså ut samma budskap till sina ambassader.
Ett viktigt inslag i UD:s reformarbete har varit att förstärka den konsulära enheten. UD har skapat en särskild beredskapsstyrka, där chefen för den konsulära verksamheten ges möjlighet att kalla in ett 35-tal medarbetare för att förstärka enhetens arbete. Beredskapsstyrkan står i ständig beredskap och kan inställa sig med kort varsel. Dessutom har en snabbinsatsstyrka skapats, också den bestående av frivilliga departementstjänstemän. Vid större händelser och kriser kommer denna att kunna resa ut för att förstärka utlandsmyndigheterna och tillsammans med expertis från räddningstjänst och sjukvård bilda sig en uppfattning om hjälpbehoven på platsen.
Sedan många år har UD ett beredskapssystem för att säkerställa information och funktioner inom departementet även utanför normal arbetstid. UD:s vakthavande tjänstemän arbetar i skift, både nätter och helger, året runt. Deras viktigaste uppgift är att slå larm till ansvariga handläggare i UD, och särskilt till de konsulära jourhavande, när en utlandsmyndighet meddelat att en allvarlig eller brådskande händelse inträffat som kräver skyndsam åtgärd. Departementets vakthavande informerar även UD:s pressjour om konsulära frågor av större vikt eller allvarligare händelser.
Även de konsulära jourhavande, som handlägger frågan och tar de ytterligare kontakter som kan vara nödvändiga, arbetar i skift. Också vid departementets geografiska enheter finns handläggare i beredskap enligt ett rullande schema.
För att ytterligare stärka UD:s beredskap att utanför vanliga arbetstider mobilisera departementets resurser i kris- eller katastrofsituationer införs nu en chefsjour. Det operativa ansvaret för biståndet till svenskar utomlands ligger dock fortsatt på chefen för den konsulära enheten.
Arbetet med att förbättra vår förmåga att hantera det oväntade, och ibland det ofattbara, kan aldrig bli helt färdigt eller fullkomligt, men vi gör vad vi kan för att skapa ett system som så långt det är möjligt kan bidra till att begränsa skadeverkningarna och lidandet när sådana händelser ändå inträffar.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.