Förbättrade rutiner på Försvarsdepartementet vid större katastrofer
Skriftlig fråga 2005/06:645 av Backman, Hans (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-12-15
- Inlämnad
- 2005-12-15
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2006-01-11
- Svar anmält
- 2006-01-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 december
Fråga 2005/06:645 av Hans Backman (fp) till försvarsminister Leni Björklund (s)
Förbättrade rutiner på Försvarsdepartementet vid större katastrofer
Katastrofkommissionens kritiska rapport om regeringens agerande under flodvågskatastrofen i Sydostasien har inte lett till några konkreta åtgärder hittills på de berörda departementen. Ett av de berörda departementen är Försvarsdepartementet.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga vilka åtgärder försvarsministern avser att vidta för att på Försvarsdepartementet förbättra rutinerna vid större katastrofer.
Svar på skriftlig fråga 2005/06:645 besvarad av Leni Björklund
Svar på fråga 2005/06:645 om förbättrade rutiner på Försvarsdepartementet vid större katastrofer
Försvarsminister Leni Björklund
Hans Backman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att på Försvarsdepartementet förbättra rutinerna vid större katastrofer.
Jag vill börja med att framhålla att Försvarsdepartementet sedan flera år tillbaka har väl fungerande rutiner för larmning. Det är olyckligt att Katastrofkommissionen synes ha missförstått Försvarsdepartementets rutiner. I Katastrofkommissionens huvudrapport framförs kritik mot att Försvarsdepartementet avskaffat rutinen med jourhavande tjänsteman. Enligt Katastrofkommissionen fungerade Försvarsdepartementets larmfunktion tack vare initiativ från en enskild tjänsteman.
Informationsgivningen inom departementet skedde inte på någon enskild tjänstemans initiativ, utan ingick som en del i Underrättelse- och beredskapsfunktionens (UND-BER vid Försvarsdepartementet) ordinarie arbetsuppgifter. Funktionen är verksam sju dagar i veckan.
På Försvarsdepartementet finns även en beredskapsfunktion som kallas jourhavande tjänsteman, JT, där ett antal personer ingår. Vad som är viktigt att påpeka är att JT inte är detsamma som UND-BER-verksamheten. När en tjänsteman innehar JT-funktionen innebär det att ha beredskap att inom kort tid kunna inställa sig på arbetsplatsen för handläggning. JT-funktionen drogs in på försök under sommaren 2004. JT-funktionen återinfördes från och med den 1 januari 2005.
Försvarsdepartementet ansvarar för att övergripande driva processen att förstärka Regeringskansliets krishanteringsförmåga genom att bland annat stödja de övriga departementen i dessa frågor. Ansvaret för att stärka departementets förmåga att hantera kriser åvilar varje enskilt departement. Sedan år 2003 har Regeringskansliets krishanteringsförmåga förstärkts genom en systematisk, stegvis modell för utbildning och övning. I maj 2005 genomfördes en samverkansövning i Regeringskansliet med deltagande av samtliga departement och ett antal myndigheter i syfte att förbättra kansliets förmåga att hantera en eventuell svensk kärnkraftsolycka. Vid denna övning uppmärksammades behovet av att förstärka Regeringskansliets informationshantering vid en kris, varför den funktionen kom att belysas särskilt i en övning i Regeringskansliet i november 2005.
Försvarsdepartementet deltar även i EU- och Natoledda krishanteringsövningar. Syftet med dessa är att förbättra både den svenska, nationella krishanteringsförmågan och förmågan att delta i multinationella krishanteringsprocesser. Den senast genomförda övningen av sådant slag var Nato/Pff-övningen Crisis Management Exercise (CMX) 05 i januari 2005, där flera departement och myndigheter deltog. Scenariot inkluderade bland annat en terroristattack mot en fredsfrämjande styrka. Även EU genomför sedan år 2002 årligen krishanteringsövningar (Crisis Management Exercise, CME) där Försvarsdepartementet har deltagit i samtliga. För närvarande planeras, inom ramen för EU, en övning om evakuering av EU-medborgare från en krishärd @ EVAC 06.
Vidare har Försvarsdepartementet medverkat till att Regeringskansliet har erhållit förbättrade möjligheter avseende lokalisering vid olika händelser. Åtgärder har också vidtagits inom kraftförsörjningsområdet för att säkerställa att teknisk utrustning kan användas även vid strömavbrott.
Jag vill också nämna att den 17 februari 2005 gav regeringen ett uppdrag till Statens räddningsverk med syfte att stödja utlandsmyndigheter och nödställda i utlandet. Räddningsverket fick i uppdrag att under 2005, i samverkan med berörda myndigheter och organisationer, skapa beredskap för att kunna bistå med hjälp till utlandsmyndigheter och nödställda då många människor med hemvist i Sverige drabbas till följd av allvarlig olycka eller katastrof i utlandet.
Uppdraget har resulterat i att Räddningsverket nu har utvecklat en ständig beredskap för att på mindre än sex timmar sända en bedömningsstyrka till katastrofplatsen. Inom loppet av tolv timmar kan en större behovsanpassad insatsstyrka (upp till 50 personer) sändas ut för att bistå på områden som etablering av en samordningsstab för att stödja rekognoscering av hjälpbehovet, insatsplanering och samordning av den svenska hjälpen. Vidare skal en sådan stab kunna etablera ett centralt informationscenter samt ge initialt krisstöd och sjukvård.
Ovanstående uppdrag är infört i Räddningsverkets instruktion och i regleringsbrevet avseende 2006. Innebörden är att Räddningsverket på eget initiativ kan påbörja insatsarbete. Räddningsverket fattar själva beslut om att inleda räddningsinsatser som kräver omedelbara åtgärder med krav på att Regeringskansliet hålls informerat före insatsen. I de fall Räddningsverket beslutar om insats för människor med hemvist i Sverige som drabbats av allvarlig olycka eller katastrof i utlandet sker finansiering från Utrikesdepartementets anslag 5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet.
Händelser som stormen Gudrun i Sverige och orkanen Katrina i USA har visat på behovet av beredskap för att kunna ta emot internationellt stöd. Den 10 november 2005 uppdrog regeringen åt Räddningsverket att redovisa hur förmågan i Sverige att ta emot internationellt stöd vid stora olyckor och allvarliga krissituationer av olika slag kan stärkas. Uppdraget ska genomföras i samverkan med berörda myndigheter. Arbetet ska redovisas i anslutning till budgetunderlaget för 2007.
Jag kan således konstatera att en rad konkreta åtgärder har vidtagits för att förstärka krishanteringsförmågan. Dessutom avser regeringen att i mars 2006 lägga fram en proposition avseende krisberedskap och fortsatt utveckling av samhällets förmåga att hantera extraordinära händelser.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.