Till innehåll på sidan

Förbättrade livsvillkor för familjehemsplacerade barn

Skriftlig fråga 2015/16:760 av Thomas Finnborg (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-02-08
Överlämnad
2016-02-09
Anmäld
2016-02-10
Svarsdatum
2016-02-17
Sista svarsdatum
2016-02-17
Besvarad
2016-02-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Åsa Regnér (S)

 

Under 2014 var drygt 22 300 barn och unga någon gång placerade enligt socialtjänstlagen (SoL). Motsvarande antal för dem som var placerade med vård enligt lagen om vård av unga (LVU) var knappt 7 000. Antalet barn som omedelbart omhändertogs enligt LVU under 2014 var ca 2 600.

Ofta har familjehemsplacerade barn en sämre fysisk och psykisk hälsa än sina kamrater som är uppvuxna med biologiska föräldrar. Många av barnen presterar dessutom sämre i skolan trots en normal intelligensnivå. Detta är särskilt oroväckande eftersom en lyckad skolgång är en av de viktigaste faktorerna för barnets framtida välbefinnande.

Trots lagstiftning som markerar att kommunerna har ett särskilt ansvar för placerade barns utbildning hamnar många familjehemsplacerade barn utanför samhället, särskilt när de nått vuxen ålder.

Skolsatsning inom familjehemsvården – Skolfam – är en arbetsmodell som inleddes 2005 mellan Helsingborgs socialförvaltning och skol- och fritidsförvaltning och omfattade 25 barn. År 2008 utvärderades satsningen med hoppfulla resultat. Två år efter att projektet inletts visade barnen högre kognitiv prestationsförmåga, och medelvärdena hade förbättrats i nästan alla pedagogiska tester.

I dag är Skolfam en del av den permanenta familjehemsverksamheten i Helsingborgs stad. Liknande projekt har inletts i andra kommuner och i samarbete med Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Sveriges Kommuner och Landsting/Regioner.

Socialstyrelsen och Skolverket har tagit fram en vägledning för socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård om placerade barns skolgång och hälsa. De trycker särskilt på betydelsen av att samverkan mellan socialtjänsten, skolan och hälso- och sjukvården fungerar bra, samt att varje aktör måste ta sitt ansvar.

 

Jag vill därför fråga statsrådet hur statsrådet och regeringen arbetar för att uppmuntra alla kommuner att ta ett likvärdigt ansvar för familjehemsplacerade barns livsvillkor.

Svar på skriftlig fråga 2015/16:760 besvarad av Statsrådet Åsa Regnér (S)

Dnr S2016/00949/FST

Socialdepartementet

Barn-, äldre- och jämställdhetsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:760 av Thomas Finnborg (M) Förbättrade livsvillkor för familjehemsplacerade barn

Thomas Finnborg har frågat mig hur jag och regeringen arbetar för att uppmuntra alla kommuner att ta ett likvärdigt ansvar för familjehemsplacerade barns livsvillkor.

Alla barn har samma rättigheter. Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. När vårdnadshavaren inte fullt ut kan ta ansvar för sina barn behöver samhället stödja föräldrar och barn. Samhället har ett särskilt ansvar för att placerade flickor och pojkar får det stöd som de behöver, för att deras behov och rättigheter ska kunna tillgodoses. Det behövs en fungerande samverkan mellan skola, socialtjänst, vårdnadshavare och familjehemsföräldrar. Socialtjänsten har ett övergripande ansvar för att sådan samverkan kommer till stånd.

Som Thomas Finnborg beskriver är en lyckad skolgång en stark skyddsfaktor för en gynnsam utveckling senare i livet. Arbetssättet Skolfam bygger på samverkan mellan skol- och socialförvaltningen och syftar till att stärka skolresultatet i grundskolan för familjehemsplacerade barn. För att stödja den nationella samordningen av Skolfam har regeringen beviljat medel till Stiftelsen Allmänna Barnhuset för ändamåletunder 2016.

Utredningen om tvångsvård för barn och unga behandlar i sitt slutbetänkande (SOU 2015:71) samverkan om hälsa och utbildning. Utredningen anser bl.a. att det finns behov av ytterligare åtgärder för att stärka placerade barns tillgång till hälso- och sjukvårdsinsatser och föreslår att det i hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen införs bestämmelser om att kommuner och landsting ska ingå överenskommelser om ett samarbete i fråga om barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Slutbetänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Socialstyrelsen ansvarar också för att stödja familjehemsvården och bidra till kvalitetsutveckling på området. Kunskapsstöd till kommunerna är en betydande del i arbetet. Regeringens nationella samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården uppmärksammar bl.a. barnens skolgång och hälsa vid sina kommunbesök. Regeringen stödjer också genom en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting kommuners arbete för en evidensbaserad praktik inom den sociala barn- och ungdomsvården. De regionala utvecklingsledarna arbetar bl.a. med att främja samverkan mellan olika aktörer vad gäller placerade barns skolgång och hälsa. Regeringen har även gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett webbaserat stöd om yrkesintroduktion i kommunerna, som nu finns publicerat på Kunskapsguiden.se. Stödet innehåller bl.a. vägledningen om placerade barns skolgång och hälsa.

För att ge kommuner möjlighet att erbjuda jour- och familjehem en likvärdig grundutbildning som håller god kvalitet så att alla barn och unga som placeras i jour- och familjehem får god vård och omsorg har Socialstyrelsen i samverkan med praktiker och forskare tagit fram en grundutbildning för jour- och familjehem. Socialstyrelsen har även i uppdrag att ta fram ett särskilt målgruppsanpassat utbildningsmaterial till jour- och familjehem som tar emot ett ensamkommande barn översatt till relevanta språk.

Stockholm den 17 februari 2016

Åsa Regnér

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.