Förbättrad konsekvensanalys av de finansiella effekterna av Sveriges migrationspolitik
Skriftlig fråga 2020/21:2168 av Charlotte Quensel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-03-11
- Överlämnad
- 2021-03-12
- Anmäld
- 2021-03-16
- Sista svarsdatum
- 2021-03-24
- Svarsdatum
- 2021-03-31
- Besvarad
- 2021-03-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
I Migrationskommitténs betänkande, En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54), görs en konsekvensanalys av de finansiella effekterna av Sveriges migrationspolitik. Kommittén konstaterar att resultatet av kostnads- och utgiftsberäkningar visar att flyktinginvandringen är en offentligfinansiell kostnad på kort och lång sikt.
Sveriges migrationspolitik har genom åren kraftigt belastat Sveriges välfärd och kommer med all sannolikhet att belasta vår välfärd framöver. Hur stor belastningen blir framgent beror på hur stor massinvandring vi tillåter samt hur väl och hur snabbt migranter och flyktingar integreras på arbetsmarknaden.
De negativa konsekvenserna av den stora migrationen under flera decennier såg regeringen inte komma, eller så ville regeringen inte se dessa konsekvenser. Sverigedemokraterna välkomnar en så fullständig konsekvensanalys som möjligt samt ett åtgärdande av de brister som befintlig konsekvensanalys har för att fatta de klokaste beslut på området.
Befintliga analyser av migrationens konsekvenser är bristfälliga, och bättre analyser efterfrågas av remissinstanser. Regeringen har tidigare blivit kritiserad av Riksrevisionen, då Riksrevisionen anser att regeringen inte tillhandahåller fullgoda konsekvensanalyser inom migrationspolitiken. Även Pensionsmyndigheten kritiserar konsekvensanalysen i Migrationskommitténs betänkande och menar att de ekonomiska effekterna inte beräknats så uttömmande som vore möjligt.
Sverigedemokraterna har med anledning av den ovan nämnda bristande analysen lagt fram ett utskottsinitiativ som innebär att regeringen bör genomföra ytterligare konsekvensanalyser som tillgodoser remissinstansernas kritik. Bättre analyser för att förstå konsekvenserna av invandring borde välkomnas av regeringen, då de migrationspolitiska beslut som regeringen tidigare fattat inneburit stor skada för vårt land. Trots denna kritik från myndigheter och trots regeringens konsekventa misslyckande med att förstå migrationspolitikens effekter på välfärden röstar regeringspartierna och stödpartierna nej till Sverigedemokraternas förslag. Detta förslag skulle innebära att vi framgent kan förstå konsekvenserna bättre och således fatta klokare och mer välgrundade beslut.
Mot denna bakgrund vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson följande:
Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att fullödigt kunna analysera konsekvenserna av invandringen till Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2168 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:2168 av Charlotte Quensel (SD) Förbättrad konsekvensanalys av de finansiella effekterna av Sveriges migrationspolitik
Charlotte Quensel har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att fullödigt kunna analysera konsekvenserna av invandringen till Sverige.
Den 15 september 2020 tog regeringen emot Migrationskommitténs betänkande En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54). Betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. En promemoria med kompletterande förslag har även tagits fram inom Justitiedepartementet. Även den har remitterats och bereds inom Regeringskansliet.
En kommitté ska i enlighet med kommittéförordningen och förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning ange kostnadsberäkningar och andra konsekvensbeskrivningar. Det har Migrationskommittén också gjort. Om möjligt ska en kommitté också kvantifiera de samhällsekonomiska effekterna av de förslag som läggs samt beskriva viktiga ställningstaganden i utformningen av förslagen.
Migrationskommittén har presenterat en utförlig konsekvensanalys av sina förslag i betänkandet. Kommittén har tagit hjälp av bl.a. Migrationsverket i fråga om beräkningar. Även den kompletterande promemorian som regeringen remitterat innehåller en konsekvensanalys.
När det gäller Pensionsmyndighetens remissvar och den asylrelaterade invandringens effekter på pensionssystemet så gör kommittén bedömningen att detta framförallt påverkas av hur väl integrationen fungerar och hur snabbt nyanlända etablerar sig på arbetsmarknaden. Enligt kommittén bedöms förslagen i betänkandet leda till att migrationens inverkan på pensionssystemet begränsas eftersom antalet nyanlända förväntas bli lägre än vid en återgång till utlänningslagen.
Utöver det kan det i sammanhanget nämnas att Sverige sedan 2007 har EU:s högsta sysselsättningsgrad. Det är en god förutsättning för våra framtida pensioner. Sedan regeringen tillträdde har det skett en successiv förbättring av nyanländas inträde på arbetsmarknaden. Tidigare har det tagit 8-9 år innan minst varannan nyanländ hade arbete. Den tiden halverades för de som togs emot under 2014. Dessutom har regeringen sett till att statsfinanserna har stärkts och mottagandet av ekonomiskt bistånd (socialbidrag) har minskat.
I den fortsatta beredningen av Migrationskommitténs betänkande och den kompletterande promemorian kommer regeringen att beakta de remissvar som inkommit. Regeringen kommer att redovisa en samlad konsekvensanalys i den kommande propositionen. En ny lagstiftning ska träda i kraft när den tillfälliga lagen upphör att gälla i juli i år.
Jag ser därför ingen anledning att vidta några ytterligare åtgärder i frågan.
Stockholm den 31 mars.
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.