förändringar inom åklagarväsendet i Skåne
Skriftlig fråga 2000/01:278 av Hellsvik, Gun (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-11-23
- Anmäld
- 2000-11-28
- Besvarad
- 2000-11-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 november
Fråga 2000/01:278
av Gun Hellsvik (m) till justitieminister Thomas Bodström om förändringar inom åklagarväsendet i SkåneNär åklagarverksamheten omorganiserades gavs i riksdagsdebatten utfästelser om att detta inte skulle resultera i en försämrad närhet mellan polis och åklagare, utan främst syfta till en ändrad myndighetsstruktur med ökad flexibilitet. Tyvärr har vi hittills noterat att detta uttalande inte haft mycket verklighetsförankring.
Nyligen har regeringen fattat beslut om nedläggning av Simrishamns tingsrätt och överflyttning till Ystads tingsrätt. Samtidigt kommer information om att de tre åklagare, som i dag är stationerade i Ystad från nyår ska placeras i Malmö.
Ystads tingsrätt kommer framöver att få ansvar för fler brottmålsprocesser med krav på ökad åklagarnärvaro. Inget tyder på att polisen i Ystad i framtiden kommer att få färre brott att utreda i samverkan med åklagare. En centralisering av åklagarna till Malmö kommer därför att resultera i att åtskilliga arbetstimmar förslösas på resor, samtidigt som möjligheten till spontana, snabba personliga kontakter mellan polis och åklagare försvinner.
Resultatet av pågående förändring inom åklagarväsendet kommer att resultera i försämrad effektivitet och utredningskvalitet.
Vilka åtgärder ämnar justitieministern vidta för att säkerställa att den nuvarande geografiska närheten mellan polis och åklagare åtminstone bibehålls?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:278 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
den 29 november
Svar på fråga 2000/01:278 om förändringar inom åklagarväsendet i Skåne
Justitieminister Thomas Bodström
Gun Hellsvik har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att den nuvarande geografiska närheten mellan polis och åklagare bibehålls.
Regeringen har som en av sina prioriterade frågor att rättsväsendet ska förstärkas och fortlöpande utvecklas mot bakgrund av samhällsutvecklingen och medborgarnas anspråk på ett väl fungerande rättssystem.
Åklagarreformen år 1996 innebar att åklagarväsendet blev effektivare, mer flexibelt och mindre sårbart. Åklagarväsendet är numera indelat i sex åklagardistrikt med en åklagarmyndighet i varje distrikt. Det är vid de 38 lokala åklagarkamrarna som i princip all brottsbeivrande verksamhet sker. Dessutom finns det för närvarande lokala åklagare vid elva orter i landet. En viktig utgångspunkt är att åklagarkamrarna är tillräckligt stora för att kunna fungera självständigt och klara förändringar i verksamheten.
En annan omorganisation som har syftat till att svara mot medborgarnas krav är närpolisreformen. Den innebär att det i varje ort ska finnas en lokalt förankrad polis som i sitt område har ansvaret för i princip allt polisarbete som inte kräver särskilda kunskaper.
Jag är medveten om att närheten mellan polis och åklagare är viktig för brottsutredningsverksamheten. Efter närpolisreformen är polisväsendet starkt decentraliserat. Det talar för att åklagarverksamheten bör bedrivas på ett förhållandevis stort antal orter i landet. När det gäller åklagarkamrarnas och de lokala åklagarnas placering måste emellertid inte bara geografiska, utan också ekonomiska och befolkningsmässiga hänsyn tas. Därför är det inte alltid möjligt att upprätthålla geografisk närhet mellan polis och åklagare.
Jag vill poängtera att det är Riksåklagaren som bestämmer om åklagarkamrarnas placering samt på vilka övriga orter åklagarverksamhet skall bedrivas. Innan sådana beslut fattas ska Riksåklagaren samråda bl.a. med Domstolsverket, Rikspolisstyrelsen samt med de polismyndigheter och tingsrätter som berörs av verksamheten.
Mot denna bakgrund anser jag att det är viktigt att framhålla att åklagarna måste bedriva sitt arbete i nära samverkan med polisen. Redan i september år 1996 beslutade regeringen att åklagarväsendet och polisen gemensamt ska utveckla formerna för samverkan mellan myndighetsområdena och arbetet med prioriteringar inom den brottsutredande verksamheten. Det kan bl.a. ske genom att åklagarna ofta besöker olika närpolisområden och i ökad utsträckning använder sig av modern kommunikationsteknik. Självfallet är det angeläget att polisen och åklagarväsendet fortlöpande utvecklar samarbetsformerna.
Jag följer noga utvecklingen inom rättsväsendets myndigheter. Men det ankommer inte på mig som justitieminister att vidta några åtgärder med anledning av den förändring som planeras inom Åklagarmyndigheten i Malmö.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.