Folkrörelsebiståndet och egeninsatsen
Skriftlig fråga 2007/08:1238 av Ludvigsson, Anne (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-05-21
- Inlämnad
- 2008-05-21
- Besvarad
- 2008-05-28
- Svar anmält
- 2008-06-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 maj
Fråga
2007/08:1238 Folkrörelsebiståndet och egeninsatsen
av Anne Ludvigsson (s)
till statsrådet Gunilla Carlsson (m)
Med en rejäl biståndssatsning, med satsningar på fred och säkerhet och med global jämlikhet kan världen bli bättre. En viktig del av biståndet är stödet till demokratisk utveckling genom folkrörelsebiståndet.
Folkrörelsebiståndet är en av grundbultarna för att utveckla demokratiskt fungerande samhällsstrukturer och för att öka kunskapen om mänskliga rättigheter.
Biståndsminister Gunilla Carlsson har signalerat att egeninsatsen för biståndsprojekt troligen kommer att höjas från dagens 10 procent till 20 procent redan från och med 2009.
Om egeninsatserna höjs kommer färre organisationer att ha möjlighet att arbeta med global utveckling, vilket förhoppningsvis inte är biståndsministerns och regeringens målsättning.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet:
Har statsrådet för avsikt att höja egeninsatsen i biståndsprojekten?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:1238 besvarad av Statsrådet Gunilla Carlsson
Svar på fråga
2007/08:1238 Folkrörelsebiståndet och egeninsatsen
Statsrådet Gunilla Carlsson
Anne Ludvigsson har frågat mig om jag har för avsikt att höja egeninsatsen i biståndsprojekten gällande folkrörelsebiståndet.
Jag välkomnar frågan. Diskussionen om denna viktiga biståndsforms särdrag och mervärde är dock alldeles för viktig att reduceras till en fråga om procentsatser. Därför har jag själv vid ett flertal tillfällen efterlyst en diskussion om organisationernas förankring hos allmänheten och beroende av statliga biståndsmedel. Ytterst handlar det om denna verksamhets långsiktiga överlevnad. Låt mig utveckla.
För det första: Vi är helt överens om det civila samhällets centrala roll för uppfyllandet av det övergripande målet för svenskt utvecklingssamarbete, att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förändra sina levnadsvillkor. Ett livskraftigt och demokratiskt civilt samhälle är avgörande för demokratisk utveckling, respekt för de mänskliga rättigheterna samt för fred och säkerhet. Alliansregeringen har på ett tydligare sätt än den socialdemokratiska regeringen lyft fram det civila samhället som ett fokusområde i utvecklingssamarbetet inom ramen för demokrati och mänskliga rättigheter, vilket är en av regeringens prioriteringar inom det nya biståndet.
För det andra: Sveriges stöd till och genom det civila samhället överstiger 4 miljarder kronor per år. Ca 1,3 miljarder av dessa går genom svenska organisationer med ramavtal med Sida. Resterande medel i det bilaterala biståndet styrs av samarbetsstrategier eller leds av det humanitära imperativet. Utöver detta utgår stöd via multilaterala och internationella organisationer.
Det som utmärker stödet till svenska ramorganisationer, som syftar till att stärka det civila samhället, är att biståndsmedlen utgör ett stöd till organisationernas egen verksamhet, deras egna prioriteringar och egna administrativa system, utan vare sig tematisk eller geografisk statlig styrning, i enlighet med Parisagendans intentioner. Organisationernas självständighet och statliga oberoende utgör således själva grundförutsättningen för verksamhetens särdrag och mervärde. I övrigt stöd till det civila samhället är dock den statliga styrningen större, eftersom det sker inom ramen för en samarbetsstrategi eller gällande ett avgränsat tematiskt område.
Om beroendet av staten blir för stort finns risken att organisationerna förlorar det värde som från början gjorde dem relevanta för stöd från första början. Organisationernas förankring i det svenska samhället är också ett av de kriterier som Sida använder för att välja ut ramorganisationer. Förmågan att samla in medel till egeninsatsen är ett av flera bevis för denna förankring, men det finns flera. Jag har därför bett Sida belysa hur svenska enskilda organisationers förankring i Sverige kan tydliggöras och bedömas.
Regeringen har gett Sida i uppdrag att utarbeta ett förslag till en långsiktig strategi för perioden 2009–2013 gällande enskilda organisationer. Syftet med strategin är att få till stånd en över tid förutsägbar, långsiktig styrning gällande stödet till enskilda organisationer, tydliggöra stödformens relevans, möjliggöra en effektiv resultatuppföljning och ett lärande om verksamhetens effektivitet och genomslag.
Nivån på egeninsatsen är 10 procent. Inga förslag föreligger rörande en ändring.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.