Folkmordet Seyfo i dåvarande Osmanska riket

Skriftlig fråga 2020/21:2678 av Håkan Svenneling (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2021-04-28
Överlämnad
2021-04-28
Anmäld
2021-04-29
Besvarad
2021-05-05
Svarsdatum
2021-05-05
Sista svarsdatum
2021-05-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Det har gått 106 år sedan folkmordet på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontiska greker i dåvarande Osmanska riket. Den 24 april hedrade människor världen över minnet av alla de kvinnor, män och barn som mördades i folkmordet.

Enligt talesättet läker tiden alla sår. Det är inte sant. För att sår ska läka krävs erkännande och upprättelse. Därför är det så viktigt att vi erkänner folkmordet 1915 och att vi hedrar alla dem som mördades i folkmordet Seyfo genom att lära av historien. Många svenskar är i dag ättlingar till folkmordets offer. Folkmordet 1915 är också en del av vår historia. Därför är det extra viktigt att Sverige erkänner folkmordet.

År 2010 beslutade riksdagen på initiativ av bland andra Vänsterpartiet att erkänna folkmordet 1915. Det var ett viktigt och uppskattat beslut som tyvärr varken den dåvarande borgerliga regeringen eller den efterföljande S-MP-regeringen har velat genomföra.

Inför valet 2014 lovade Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven att driva frågan om att regeringen skulle erkänna folkmordet om Socialdemokraterna vann valet. Socialdemokraterna har också ett kongressbeslut från 2009 om att kalla händelserna ett folkmord och att trycka på för att även riksdagen skulle erkänna det. I maj 2018 meddelade statsministern att regeringen inte har några planer på att erkänna folkmordet.

Att inte erkänna folkmordet är likvärdigt med att förneka det och därmed stödja Turkiets alltmer aggressiva och hotfulla politik mot Armenien. Armenien behöver allt tänkbart stöd mot de totalitära och odemokratiska krafter som härskar i Turkiet i dag. För att bryta den utvecklingen måste regeringen nu verkställa riksdagens beslut om att erkänna folkmordet 1915.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Avser ministern att ta några initiativ för att regeringen ska följa riksdagens beslut att erkänna folkmordet på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontiska greker i dåvarande Osmanska riket som ett folkmord?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2678 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2652 av Björn Söder (SD) Svenskt erkännande av folkmordet 1915, fråga 2020/21:2678 av Håkan Svenneling (V) Folkmordet Seyfo i dåvarande Osmanska riket, samt fråga 2020/21:2700 av Boriana Åberg (M) Ett erkännande av folkmordet 1915

Björn Söder har frågat mig om USA:s presidents beslut att erkänna folkmordet 1915 kommer att påverka den svenska regeringen att göra detsamma och därmed följa riksdagens beslut och sina egna tidigare vallöften och kongressbeslut.

Håkan Svenneling har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att regeringen ska följa riksdagens beslut att erkänna folkmordet på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontiska greker i dåvarande Osmanska riket som ett folkmord.

Boriana Åberg har frågat mig om jag och regeringen avser att uppfylla statsministerns vallöfte samt följa riksdagens tillkännagivande, som drevs igenom med stöd av Socialdemokraterna, om ett erkännande av folkmordet på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontiska greker som folkmord.

Det som skedde 1915 är en oerhörd tragedi. Skildringar från 1915 vittnar om skoningslös grymhet. Jag har stor respekt och förståelse för frågan och engagemanget det väcker. Vi följer frågan kontinuerligt. Det råder ingen tvekan om att det begicks fruktansvärda dåd mot den armeniska folkgruppen och andra minoriteter i det sönderfallande Osmanska riket under tiden för det första världskriget.

Frågor om hur en regering bör benämna massövergrepp, vilket är ett samlingsbegrepp för mycket allvarliga övergrepp och kränkningar mot mänskliga rättigheter, i det förflutna är komplicerade och innehåller flera rättsliga och politiska aspekter.

Efter Förintelsen har internationella domstolar betecknat brott i Rwanda och forna Jugoslavien som folkmord. Endast fyra av EU:s 27 regeringar har benämnt de fruktansvärda händelserna 1915 som just folkmord.

Jag har också i svar på riksdagsfråga 2020/21:2535 redogjort för regeringens hållning i frågan.

Stockholm den 5 maj 2021

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.