Till innehåll på sidan

Folkmordet på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontier i det ottomanska riket

Skriftlig fråga 2006/07:24 av Linde, Hans (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-10-13
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2006-10-16
Besvarad
2006-10-20
Svar anmält
2006-10-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 oktober

Fråga

2006/07:24 Folkmordet på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontier i det ottomanska riket

av Hans Linde (v)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

Det var med stor glädje jag mottog nyheten att den turkiske författaren Orhan Pamuk fått Nobelpriset i litteratur. Det är särskilt glädjande eftersom han som turkisk författare tagit bladet från munnen och skrivit om folkmordet på armenierna i det ottomanska riket 1915 @ ett folkmord som för övrigt också drabbade landets assyrier/syrianer, kaldéer och pontier. Vänsterpartiet har vid flera tillfällen under årens lopp motionerat, interpellerat och ställt frågor till utrikesministern som rör folkmordet 1915 på landets minoriteter. År 2000 förklarade den svenska riksdagen i ett betänkande att den turkiska staten måste erkänna folkmordet på armenierna och öppna de ottomanska arkiven för oberoende forskare. Den turkiska staten försöker undvika denna typ av självklara krav. I Turkiet har man försökt förbjuda att tala och skriva om vad som hände 1915 som ett folkmord, trots att det på alla punkter motsvarar definitionen av ett folkmord. Den franska nationalförsamlingen har nyligen antagit ett lagförslag som går ut på att det ska bli olagligt att förneka detta folkmord. Detta kommer att med stor sannolikhet att vålla mycket debatt och förhoppningsvis fungera som en påtryckning på Turkiet att erkänna den turkiska statsbildningens förhistoria.

Jag vill fråga utrikesministern:

Vilka initiativ avser utrikesministern att ta för att Turkiet ska erkänna det folkmord som ägde rum i det ottomanska riket på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontier 1915?

Svar på skriftlig fråga 2006/07:24 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 20 oktober

Svar på fråga

2006/07:24 Folkmordet på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontier i det ottomanska riket

Utrikesminister Carl Bildt

Hans Linde har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att Turkiet ska erkänna det folkmord som ägde rum i det ottomanska riket på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontier 1915.

Det osmanska rikets upplösning drabbade flera etniska och religiösa grupper också i Anatolien mycket hårt. Det är viktigt att dessa övergrepp grundligt utreds av historiker. Det finns bland experter ännu oenighet kring händelseförloppen, de bakomliggande orsakerna och hur övergreppen ska rubriceras. En större öppenhet och samsyn kring allt detta skulle kunna bidra till förbättrade relationer inte enbart mellan olika grupper i Turkiet, utan även med Armenien och Grekland.

Frågan om den armeniska tragedin var länge närmast tabubelagd i Turkiet. Under senare år har dock en försiktigt positiv utveckling skett. Konferenser har arrangerats i ämnet och en rad böcker publicerats. Frågan har vidare debatterats i medierna och uppmärksammats av turkiska enskilda organisationer. Här har Turkiets EU-process haft en positiv inverkan.

Turkiets regering har vidare föreslagit att en turkisk-armenisk historiekommission tillsätts för att studera frågan gemensamt. Man har också talat om behovet av respekt för olika åsikter. Enligt turkiska myndigheter är nu de osmanska arkiven öppna för oberoende forskare. Jag utgår ifrån att många kommer att pröva om materialets faktiska tillgänglighet därmed ökat.

Om politiker nu föregriper forskningsresultat och fastslår historiska sakförhållanden, riskerar det också störa den bräckliga öppenhet som kan skönjas. Att döma av vissa reaktioner i Turkiet på det franska lagförslag Hans Linde nämner kan det till och med försvåra situationen för dem som vill främja fortsatta reformer i landet. Det är i så fall en allvarlig utveckling som vi har all anledning att försöka motverka. Jag noterar att EU:s utvidgningskommissionär Olli Rehn uttryckt sig i samma anda.

Den svenska regeringen vill i det här läget snarare mana till förstärkt stöd för Turkiets fortsatta EU-process. Denna har hittills varit en stark drivkraft för fördjupad demokrati och ökad respekt för mänskliga rättigheter.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.