Folkmordet i dåvarande Ottomanska riket
Skriftlig fråga 2018/19:572 av Håkan Svenneling (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-04-24
- Överlämnad
- 2019-04-24
- Anmäld
- 2019-04-25
- Svarsdatum
- 2019-05-02
- Sista svarsdatum
- 2019-05-02
- Besvarad
- 2019-05-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
I dag är det 104 år sedan folkmordet på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontiska greker i dåvarande Ottomanska riket. I dag, den 24 april, kommer människor världen över att hedra minnet av alla de kvinnor, män och barn som mördades i folkmordet.
Enligt talesättet läker tiden alla sår. Det är inte sant. För att sår ska läka krävs erkännande och upprättelse. Därför är det så viktigt att vi erkänner folkmordet 1915 och att vi hedrar alla dem som mördades i folkmordet genom att lära av historien.
Många svenskar är i dag ättlingar till folkmordets offer. Folkmordet 1915 är också en del av vår historia. Därför är det extra viktigt att Sverige erkänner folkmordet.
År 2010 beslutade riksdagen på initiativ från bland andra Vänsterpartiet att erkänna folkmordet 1915. Det var ett viktigt och uppskattat beslut som tyvärr varken den dåvarande borgerliga regeringen eller den efterföljande S-MP-regeringen har velat genomföra.
Inför valet 2014 lovade Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven att driva frågan om att regeringen skulle erkänna folkmordet om Socialdemokraterna skulle vinna valet. Socialdemokraterna har också ett kongressbeslut från 2009 om att kalla händelserna ett folkmord och att trycka på för att även riksdagen skulle erkänna det.
I maj 2018 meddelade statsministern att regeringen inte har några planer på att erkänna folkmordet. Sedan dess har riksdagsval hållits och Sverige styrs av en ny regering, även om den består av samma partier.
Mot denna bakgrund vill jag, på årsdagen av folkmordet på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontiska greker i dåvarande Ottomanska riket, fråga utrikesminister Margot Wallström:
Avser ministern att ta några initiativ för att regeringen ska följa riksdagens beslut att erkänna folkmordet på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontiska greker i dåvarande Ottomanska riket som ett folkmord?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:572 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:572 av Håkan Svenneling (V)
Folkmordet i dåvarande Ottomanska riket samt fråga 2018/19:575 av Markus Wiechel (SD) Upprättelse efter folkmordet mot armenier
Håkan Svenneling har frågat mig om jag avser ta några initiativ för att regeringen ska följa riksdagens beslut att erkänna folkmordet på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontiska greker i dåvarande Osmanska riket som ett folkmord. Markus Wiechel har frågat mig varför regeringen inte erkänner att ett folkmord har skett, och om regeringen avser att begära en officiell ursäkt från Turkiet. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
För regeringens del råder ingen tvekan om att det begicks fruktansvärda övergrepp mot den armeniska folkgruppen och andra minoriteter i det sönderfallande Osmanska riket under tiden för det första världskriget. En betydande del av det Osmanska rikets kristna befolkning dödades.
Det är viktigt att vi minns och lär oss av de mörka kapitlen i vår historia för att förhindra upprepning av massövergrepp i vår samtid. Detta är en fråga om respekt för folkrätt och mänskliga rättigheter som är grundläggande i svensk utrikespolitik.
Frågor om hur en regering bör förhålla sig till, och benämna, massövergrepp långt bak i tiden innehåller flera folkrättsliga, konstitutionella, straffrättsliga och politiska aspekter. Jag har många gånger tidigare framhållit att detta inte sällan är komplicerat. Även frågan om ansvarsutkrävande är komplicerad.
Regeringen gav år 2015 Stockholm Center for International Law and Justice i uppdrag att på en principiell och allmän nivå belysa relevanta rättsliga,
historiska och andra aspekter på förhållningssätt och benämningar i anslutning till historiska massövergrepp.
I rapporten konstateras att de allra flesta historiska massövergrepp inte har blivit föremål för agerande från stater som inte varit delaktiga i massövergreppen. Få regeringar gör uttalanden i frågan. Däremot har ett antal parlament, inklusive Sveriges riksdag, gjort uttalanden om massövergreppen.
Enligt rapporten finns problem med regeringsuttalanden som fastställer historiska fakta. Sådana kan uppfattas som normerande för forskningen och strida mot akademiska principer om kritiskt tänkande. Ifråga om massövergreppen i det sönderfallande Osmanska riket behöver de berörda gemensamt analysera och komma fram till ett förhållningssätt till övergreppen. Dessa är de principiella skälen för vårt ställningstagande.
De övergrepp som ägde rum i det sönderfallande Osmanska riket ska kunna diskuteras öppet. Regeringen arbetar för att bidra till att främja förståelse, debatt och dialog om händelserna i det sönderfallande Osmanska riket, inte minst i Turkiet och mellan Turkiet och Armenien.
Ett exempel på sådant arbete är Sveriges stöd till Hrant Dink Foundation, som bidrog till att etablera det första armeniska institutet i Turkiet och arbetar för dialog och samförstånd i landet. Sverige har även under 2018 gett stöd till det så kallade Armenia-Turkey Normalization Process, ett EU-finansierat projekt som främjar dialog och samverkan mellan armeniska och turkiska civilsamhällesorganisationer.
Utöver detta kommer regeringen att ge Forum För Levande Historia i uppdrag att producera en nedladdningsbar vandringsutställning om händelserna i det sönderfallande Osmanska riket.
Regeringen avser dessutom arrangera en konferens där begrepp som folkmord och massövergrepp ska diskuteras.
Regeringen kommer att fortsätta sina ansträngningar för att bidra till att skipa rättvisa där möjligt, bidra till försoning och upprättelse och minska lidandet för alla de som har drabbats och fortsätter att drabbas av väpnade konflikter och massövergrepp.
Stockholm den 2 maj 2019
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.