Folkliga protester på Kuba

Skriftlig fråga 2025/26:609 av Markus Wiechel (SD)

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Under de senaste dagarna har betydande folkliga protester brutit ut på Kuba, med demonstrationer i flera städer, inklusive incidenter där demonstranter i Morón attackerade och satte eld på en lokal byggnad tillhörande det regerande Kommunistpartiet. Dessa händelser utlöstes främst av långvariga och svåra strömavbrott som förvärrats av bränslebrist, men likt början på revolutionen i Iran speglar de inte bara en djupare frustration över ekonomisk kollaps och brist på grundläggande förnödenheter utan även frustration över ett ihållande förtryck av yttrandefrihet och politiska rättigheter efter decennier av kommunistiskt styre.

Protesterna är bland de mest påtagliga uttrycken för folkligt missnöje på ön sedan de stora demonstrationerna 2021 och de återkommande utbrotten under 2024–2025. De visar på en eskalerande desperation bland befolkningen och utgör ett tydligt tecken på att regimens grepp om samhället håller på att försvagas. Situationen inger hopp om en möjlig demokratisering av Kuba. Historiskt har vi sett hur auktoritära regimer i Latinamerika och andra delar av världen har utmanats och ibland fallit när folkliga rörelser växt sig starka. I Venezuela underminerades Nicolás Maduros förtryckarregim successivt genom ihållande protester, ekonomisk kollaps och internationellt tryck, vilket öppnat för möjligheter till politisk förändring. I Iran har massiva demonstrationer mot regimens förtryck, särskilt efter Mahsa Aminis död 2022 och de fortsatta upproren, allvarligt försvagat terrorregimens legitimitet och visat att även långvariga teokratiska system kan utmanas inifrån.

Kuba står nu vid ett liknande vägskäl. Det kubanska folkets mod att trots risk för repressalier gå ut på gatorna för att kräva mat, el, frihet och demokrati förtjänar internationell uppmärksamhet och stöd. Sverige har en tradition av att stå upp för mänskliga rättigheter och demokratiska värden globalt, inte minst i Latinamerika.

Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard följande:

Hur ser ministern och regeringen på situationen på Kuba, och vilka konkreta diplomatiska, politiska och stödjande åtgärder avser regeringen att vidta för att Sverige ska bidra till att stärka det kubanska folkets krav på grundläggande fri- och rättigheter samt en hållbar demokratisering?