Folkliga protester och politisk oro i Burkina Faso
Skriftlig fråga 2014/15:49 av Hans Linde (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2014-11-06
- Överlämnad
- 2014-11-07
- Anmäld
- 2014-11-11
- Sista svarsdatum
- 2014-11-19
- Svarsdatum
- 2014-11-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Den 28 oktober i år utbröt omfattande protester runt om i Burkina Faso. Den utlösande faktorn var det styrande partiets CDP:s försök att ändra konstitutionen för att möjliggöra för den sittande presidenten Blaise Compoaré att ställa upp i det planerade presidentvalet 2015. Compoaré har varit president i landet sedan 1987, då han tog makten genom en militärkupp. Demonstranterna och oppositionen krävde Compoarés avgång och demokratiska reformer. Den 31 oktober avgick presidenten och landet styrs för tillfället av militären Isaac Zida. Militären har lovat att genomföra presidentvalet nästa år och att bara behålla makten under en övergångsperiod.
Burkina Faso står inför ett vägskäl. De starka folkliga kraven på demokratisering kan leda landet i en positiv riktning. Samtidigt har landets historia kantats av kuppförsök och militära ledare som bytt till civila kläder och behållit makten. Det är därför avgörande att omvärlden agerar.
Sverige har möjlighet att spela en viktig roll i Burkina Faso. Sverige har bedrivit ett uppskattat utvecklingsarbete i landet i över ett decennium och har en ambassad i Ouagadougou. I den senaste budgeten markerade regeringen tillsammans med Vänsterpartiet att Sverige ska fortsätta bedriva utvecklingssamarbete med Burkina Faso, och avbröt den utfasning som tidigare regering inlett.
Jag vill därför fråga utrikesminister Margot Wallström:
Vilka initiativ avser utrikesministern att vidta för att Sverige ska bidra till civilt styre och demokratisering av Burkina Faso?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:49 besvarad av Margot Wallström (S), utrikesminister
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:49 av Hans Linde (V) Folkliga protester och politisk oro i Burkina Faso
Hans Linde har frågat mig vilka initiativ jag ämnar vidta för att Sverige ska bidra till civilt styre och demokratisering av Burkina Faso.
Sverige har sedan år 2000 genom vårt utvecklingssamarbete, arbetat aktivt för demokratisering och på att stärka civilsamhället i Burkina Faso.
Den svenska regeringen följer noga den senaste tidens händelser i Burkina Faso och den politiska process som nu pågår.
EU har tydligt ställt sig bakom den Afrikanska unionens agerande och påtryckningar, bland annat genom att referera till den afrikanska överenskommelsen om val, demokrati och god samhällsstyrning (African charter on democracy, elections and governance).
Den Västafrikanska samarbetsorganisationen ECOWAS och presidenterna från Nigeria, Ghana och Senegal har besökt landet och talat klarspråk kring de förväntningar Afrika har på militären och de politiska aktörerna i Burkina Faso. Sverige och EU välkomnar detta.
En överenskommelse förefaller nu finnas på plats. Vår förhoppning är att en civilledd, inkluderande övergångsregering kan tillsättas som kan styra landet fram till valen i november 2015. Skulle en fredlig övergång till konstitutionell ordning genomföras blir detta ytterligare en tydlig indikation på ett ökat afrikanskt ansvarstagande för grannländers politiska och demokratiska utveckling. Det finns anledning för Sverige att fortsatt ge stöd till demokratiseringen i Burkina Faso.
Den förra regeringen beslutade att fasa ut samarbetet med Burkina Faso. Det var ett olyckligt beslut, inte minst i ljuset av den senaste tidens utveckling i landet som snarare kallar på stöd för demokratisk utveckling och moderata krafter. Som Hans Linde påpekar, har den nya regeringen planerat fortsätta utvecklingssamarbetet med Burkina Faso. Skälen är många. Burkina Faso är ett av världens fattigaste länder. Vårt bistånd har gått till att stödja en demokratisk samhällsstyrning och en social utveckling som omfattar hela befolkningen, oavsett kön, etnicitet, ålder eller funktionshinder.
Vi har bland annat bidragit till att ge en röst åt civilsamhället. Därtill har vi, under de tiotal år som vårt samarbete har varat, gjort insatser för att minska landets sårbarhet för klimatförändringar och ökat livsmedelssäkerheten, Vi har stött vattenförsörjning, program för dricksvatten och sanitet skogsbruk. Insatser som inte minst höjer fattiga människors, särskilt kvinnors och flickors inkomster och säkerhet. Detta är, liksom stöd till civilsamhället ju är, ett viktigt bidrag till demokratiseringen av landet.
Vi har sett att det svenska engagemanget gjort skillnad i ett av världens fattigaste länder. Detta vill vi fortsätta med.
Stockholm den 20 november 2014
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.