Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

folkhögskolestudier för invandrare

Skriftlig fråga 1999/2000:663 av Zetterberg, Eva (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-03-08
Anmäld
2000-03-14
Besvarad
2000-03-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 mars

Fråga 1999/2000:663

 av andre vice talman Eva Zetterberg (v) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om folkhögskolestudier för invandrare

För många arbetslösa invandrare med dåliga kunskaper i svenska är studier på en folkhögskola av stort värde. Just den typen av studier har gett goda resultat. Efter genomgångna studier har många både bättre kunskaper i svenska och betydligt bättre möjligheter till arbete. Vinsten är uppenbar både för den berörda personen och för samhället. Problemet är finansieringen.

Fr.o.m. år 2001 kommer ett nytt studiebidragssystem att gälla som ger fler människor med låg grundutbildning möjlighet till studier. Förhoppningsvis gynnar detta också arbetslösa invandrare med dåliga kunskaper i svenska. Men problemen är akuta. Det stöd som utgår för vuxenstudier är inte tillräckligt för de som har familj och praxis är mycket varierande runtom i landet vad gäller möjligheter till stöd från arbetsförmedling och socialtjänst. Regelverket på detta område tycks vara mycket stelt.

Vilka åtgärder avser regeringen vidta omgående för att minska arbetslösheten bland invandrare, genom att exempelvis öka möjligheterna till vuxenstudier på folkhögskola?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:663 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson

den 13 mars

Svar på fråga 1999/2000:663 om folkhögskolestudier för invandrare

Statsrådet Ingegerd Wärnersson

Eva Zetterberg har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att minska arbetslösheten bland invandrare, genom att exempelvis öka möjligheterna till vuxenstudier på folkhögskola och förbättra de ekonomiska förutsättningarna för invandrare som studerar.

I samband med riksdagens behandling av propositionen Sverige, framtiden och mångfalden (prop. 1997/98:16) fastställdes att politik som riktar sig specifikt till invandrare som grupp bör begränsas till insatser och åtgärder som kan behövas under den första tiden i Sverige.

Av den nya studiestödslagen som träder i kraft den 1 juli 2001 följer att det högre studiebidraget i studiemedlen inte ska knytas till a-kassan. Det ska i första hand riktas till personer som saknar grundskole- eller gymnasiekompetens. Detta innebär att vissa invandrare utan arbete, som uppfyller kriterierna, kommer att kunna söka detta studiestöd.

Regeringen har tillsatt en särskild delegation, Storstadsdelegationen, med uppgift att bl.a. ge storstadsregionerna bättre förutsättningar för en långsiktig hållbar tillväxt samt till att bryta den sociala och etniska segregationen i storstadsregionerna.

Inom ramen för denna satsning har regeringen bl.a. avsatt 20 miljoner kronor för vart och ett av åren 1999, 2000 och 2001 för särskilda insatser för arbetslösa invandrare och sfi-studerande för att underlätta kommunernas anskaffning av praktikplatser. Utöver detta har regeringen avsatt 5 miljoner kronor att användas för att stimulera rekrytering av lågutbildade vuxna i storstäderna till Kunskapslyftet.

Regeringen har i förordningen om statsbidrag till folkbildningen angivit att verksamheter som riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer ska prioriteras. Personer med utländsk bakgrund utgör en särskilt viktig målgrupp för statens stöd.

Staten har givit folkbildningen frihet att själva fördela medlen utifrån vissa av staten angivna syften. Detta innebär att folkbildningen själv fördelar medlen enligt dessa syften. Staten kan med gällande förordning inte fördela medel till vissa specifika ändamål inom folkbildningen.

Enligt Folkbildningsrådets egen redovisning för år 1999 var invandrarnas andel ca 12 % av deltagarna i de långa kurserna varav de flesta läste på en nivå som motsvarar gymnasieskolenivån.

Mot bakgrund av detta har regeringen inte för avsikt att i dag föreslå ytterligare åtgärder i frågan.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.