folkbildning om samerna

Skriftlig fråga 1999/2000:406 av Larsson, Ewa (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-12-21
Anmäld
2000-01-18
Besvarad
2000-01-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 december

Fråga 1999/2000:406

av Ewa Larsson (mp) till statsminister Göran Persson om folkbildning om samerna

Den historiska kunskapen om Sveriges ursprungsbefolkning och om koloniseringen av landet är bristfällig. Samernas historia i Sverige handlar mycket om förtryck och förnekelse av identitet. Det svenska samhället behöver en gemensam nationell folkbildning om samer och den samiska kulturen, Sveriges kolonisering av Sápmi och vad ratificeringen av ILO-konventionen innebär. Bildningsinnehållet bör delvis styras utifrån samernas egna referensramar och naturliga samarbetspartner är länsmuseer, Etnografiska museet, Ájtte och Nordiska museet. De har också kunskap om nybyggarnas historia från 1600-talet.

Vem vet i dag t.ex. att den kristna etiken på 1600-talet var att Gud hade gett de kristna rätten att bosätta sig var helst det fanns plats. Medan den samiska naturreligionen sade att mark inte kunde ägas. Den befolkning som fanns där nybyggarna slog sig ned förlorade nyttjanderätten till marken eftersom de inte odlade jorden och med det förbättrade markens tillstånd. Resultatet av de historiskt kulturella skillnaderna lever vi med i dag.

Rasismen från 1700-talet, då samer och zigenare starkt hatades av den bofasta befolkningen för att de inte ägde mark och ibland tvingades till tiggeri, lever kvar i Sverige. Och än har inte svensk domstol ansett att en bildekal med texten "Rädda en varg @ skjut en same" är hets mot folkgrupp.

Avser statsminister Persson verka för att en nationell folkbildning genomförs för att öka kunskapen om svenska samer, deras kultur och svenska nybyggares historia och kultur?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:406 besvarad av jordbruksminister Margareta Winberg

den 21 januari

Svar på fråga 1999/2000:406 om folkbildning om samer

Jordbruksminister Margareta Winberg

Ewa Larsson har frågat statsministern om han avser att verka för att en nationell folkbildning genomförs för att öka kunskapen om svenska samer, deras kultur och svenska nybyggares historia och kultur.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

När Sven Heurgren överlämnade sitt betänkande Samerna @ ett ursprungsfolk i Sverige om Sveriges anslutning till ILO:s konvention nr 169 till mig presenterade han samtidigt ett antal åtgärder som han ansåg måste vidtas för att en svensk anslutning ska bli möjlig. En av åtgärderna handlade om en nationell informationskampanj om samerna som ursprungsfolk och om den samiska kulturen. När vi diskuterade bl.a. denna fråga framhöll Heurgren den stora kunskapsbrist om samerna som ursprungsfolk och om den samiska kulturen både hos svensken i gemen och företrädare för myndigheter och organisationer som han hade upplevt under utredningens gång.

Jag delar Heurgrens uppfattning och jag har själv under en längre tid funderat på hur bristen på sådan kunskap ska hanteras. Jag är ingen vän av kampanjer. Det finns en påtaglig risk för både ytlighet och kortsiktighet när sådana genomförs. Däremot tror jag precis som Ewa Larsson att folkbildning är en bra metod. En sådan folkbildningssatsning måste läggas upp på ett sådant sätt att den får genomslag i hela Sverige och samtidigt inbjuder till dialog. Det handlar om att sprida kunskap om samerna som Sveriges urbefolkning men det handlar också om att sätta de svenska nybyggarna, i Norrlands inland, och deras kultur i ett historiskt perspektiv.

Jag avser att genomföra en informationssatsning om samerna och samisk kultur och vill samtidigt att den har inslag av konfliktlösning och dialog. Ett av syftena med en sådan satsning är att minska de spänningar som finns på många håll i norra Sverige. Spänningarna handlar till stor del om makten över jakten, fisket, marken och andra naturresurser. De bottnar i kampen och viljan att bo kvar i sin hembygd och samtidigt kunna försörja sig. Men det finns också andra inslag som jag inte uppfattar som lika ädla. Problemen är mångfasetterade. I södra Sverige handlar det förmodligen endast om bristen på kunskap. Därför måste en informationssatsning ha olika mål och använda olika metoder beroende på vilka målgrupper vi riktar oss till.

Vi har redan genomfört en förstudie för en nationell informationssatsning om samerna som Sveriges urbefolkning. Denna förstudie ger intressanta svar på både mål, syfte och strategier. För närvarande bereder vi denna fråga inom departementet. Det handlar om planering och finansiering. Det är min planering att denna fråga ska vara löst under våren så att vi kan inleda detta arbete så fort som möjligt.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.