FN:s säkerhetsråd och situationen i Algeriet

Skriftlig fråga 1997/98:306 av Zetterberg, Eva (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-01-13
Anmäld
1998-01-19
Besvarad
1998-01-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:306 av Eva Zetterberg (v) till utrikesministern om FN:s säkerhetsråd och situationen i Algeriet

Utrikesministern redogjorde den 29 december 1997 i Dagens Nyheter för Sveriges arbete i FN:s säkerhetsråd och pekade på områden där Sverige spelat en aktiv roll i rådsarbetet. Hon framförde också kritik mot FN:s överdrivna försiktighet och mot att fredsbevarande operationer hänsköts till frivilliga ländergrupper utanför FN. Jag instämmer i den kritiken. Endast några dagar efter det att utrikesministerns artikel publicerats inträffade en ny stor massaker i Algeriet där 400 oskyldiga människor, varav många kvinnor och barn mördades. Senare har algerisk radio rapporterat att antalet dödsoffer uppgick till 1 000 människor under de sex första dagarna av fastemånaden ramadan. Det meningslösa dödandet i Algeriet håller på att få karaktären av ett inbördeskrig, där motsättningarna är oklara och de stridande parterna är svåra att identifiera. Fortsätter detta tillstånd har vi bara att invänta den totala katastrofen. Den framstående engelske historikern Eric Hobsbawm sade för några år sedan att vi kanske en dag när alla lokala konflikter slår ut i full blom ser tillbaka på det kalla krigets terrorbalans i ett nostalgiskt skimmer. Terrorbalans är naturligtvis inget alternativ till dagens situation. Men ett handlingskraftigt FN med ett beslutsamt säkerhetsråd borde var det - inte minst i fallet Algeriet.

Jag vill fråga utrikesministern vad regeringen avser att göra för att i EU och FN:s säkerhetsråd driva frågan om fred i Algeriet.

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:306 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:306 om FN:s säkerhetsråd och situationen i Algeriet
    Utrikesminister Lena Hjelm-Wallén

Eva Zetterberg har frågat mig vad regeringen avser göra för att i EU och FN:s säkerhetsråd driva frågan om fred i Algeriet.

Över hela världen finns ett oförbehållsamt fördömande av våldet i Algeriet. Den svenska regeringen fördömer oreserverat de algeriska extremisternas terror. Vårt djupa deltagande går till det algeriska folket och till de mördades anhöriga. Det är hög tid att samling skapas i Algeriet mot dessa vedervärdiga illdåd. Det är särskilt angeläget eftersom den algeriska regeringen hittills avvisat internationell medverkan för att få ett stopp på terrorn. Endast en vital demokrati, ett stärkt rättssamhälle, öppenhet och sammanhållning mellan alla de som tar avstånd från våldet kan vända utvecklingen.

Denna oerhörda tragedi bekräftar de värsta farhågorna om att våldet i Algeriet på nytt skulle komma att blossa upp under fastemånaden ramadan. Också tidigare år har terrorismen drabbat hårt just under ramadan.

Vi vet att FN:s generalsekreterare mycket noga följer utvecklingen i Algeriet, i nära samråd med övriga berörda inom FN-systemet, bl.a. högkommissarien för mänskliga rättigheter Mary Robinson. Såväl Kofi Annan som Mary Robinson har vid olika tillfällen markerat att omvärlden inte kan förhålla sig passiv till det pågående våldet i Algeriet och att respekten för mänskliga rättigheter inte kan betraktas som en rent intern fråga. Jag delar deras uppfattning på dessa punkter. Det är min förhoppning att den algeriska regeringen välkomnar FN-systemets engagemang och erbjudanden om stöd i den svåra situation som landet nu befinner sig.

Som exempel på konkreta åtgärder som diskuteras inom FN-systemet kan nämnas att FN:s särskilda rapportörer för summariska avrättningar respektive tortyr har för avsikt att besöka Algeriet. Det är angeläget att den algeriska regeringen möjliggör deras besök utan ytterligare dröjsmål. I mars möts kommissionen för mänskliga rättigheter i Genève och då förväntas situationen i Algeriet bli föremål för behandling. På det humanitära området kan nämnas att bl.a. Unicef erbjudit den algeriska regeringen hjälp att stödja barn vars säkerhet hotas.

Som medlem i säkerhetsrådet har Sverige en nära dialog med generalsekreteraren i Algerietfrågan. Vi har noga övervägt möjligheterna för säkerhetsrådet att bidra till att bryta våldsspiralen i Algeriet. Våra sonderingar har dock visat att de politiska förutsättningarna för att på ett meningsfullt och konstruktivt sätt ta upp denna fråga i säkerhetsrådet inte föreligger för närvarande.

EU har noga följt händelseutvecklingen i Algeriet. Efter utbrottet av de våldsamma händelserna i augusti förra året gjorde ordföranden på EU:s vägnar ett uttalande den 15 september med fördömande av våldet. Sverige har sedan i höstas sökt verka för att en EU-delegation - trojka - skall besöka Alger. Vid den algeriske utrikesministern Ahmed Attafs samtal med EU:s ordförandeskap i Luxemburg den 26 november kom man överens om att fortsätta kontakterna. EU beslutade i januari att sända en trojka till Alger. Denna delegation har nu genomfört sitt besök den 19-20 januari. En rapport kommer att lämnas vid EU:s utrikesministermöte den 26 januari.

Europaparlamentet har också i september fördömt våldet och debatterat Algeriet vid olika tillfällen under hösten. I början av februari avser en delegation från parlamentet göra ett besök i Alger för samtal med algeriska parlamentariker.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.