FN:s roll i krigets Irak
Skriftlig fråga 2003/04:1493 av Kerimo, Yilmaz (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-08-04
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2004-08-18
- Besvarad
- 2004-08-19
- Anmäld
- 2004-09-14
- Svar anmält
- 2004-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 4 augusti
Fråga 2003/04:1493
av Yilmaz Kerimo (s) till utrikesminister Laila Freivalds om FN:s roll i krigets IrakVåldet fortsätter i Irak. Den 1 augusti dödades minst elva människor vid sprängattentat mot kristna kyrkor i Irak. Det är uppenbarligen samordnade muslimska angrepp på assyrier/syrianer/kaldéer och kristna kyrkor i Irak. Det är islamistiska extremister som hämnas på USA genom att attackera kristna assyrier/syrianer/kaldéer i Irak. Syftet är att öka spänningen mellan Iraks samhällsgrupper och därmed också angripa amerikanska intressen. Oskyldiga civila kristna som är assyrier/syrianer/kaldéer blir brickor i ett brutalt krig mellan det muslimska Irak och USA.
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att FN tar sitt ansvar att stoppa dödandet av civila i Irak?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1493 besvarad av Laila Freivalds
Svar på fråga 2003/04:1493 om FN:s roll i krigets Irak
Utrikesminister Laila Freivalds
Yilmaz Kerimo har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att FN tar sitt ansvar att stoppa dödandet av civila i Irak.
Den senaste tidens utveckling i Irak är oroväckande och regeringen ser mycket allvarligt på de upprepade attackerna mot civila. Ett förbättrat säkerhetsläge skulle även underlätta genomförandet av det irakiska parlamentsvalet, planerat att äga rum i januari 2005, och är en förutsättning för effektiva biståndsinsatser. Säkerhetsläget försvårar även FN:s möjlighet att lösa de uppgifter som världsorganisationen fått i återuppbyggandet av landet, där FN också har en viktig roll i den politiska övergångsprocessen. Den svåra säkerhetssituationen hindrar för närvarande FN att återetablera sig fullt ut i Irak. En multinationell styrka till skydd för FN är därför under uppbyggnad.
Vid EU:s utrikesministermöte i Bryssel den 12 juli beslutade vi att fortsätta det nära samarbetet med FN. Sverige spelade en aktiv roll i framarbetandet av den Irakstrategi som EU antog vid Europeiska rådet redan den 17@18 juni. Inom kort kommer en europeisk delegation att skickas till Irak för att inleda en dialog med irakiska myndigheter om hur EU bäst kan stödja Irak och bidra till en demokratisk process. EU kommer också att undersöka möjligheterna att vidta åtgärder för att främja stabilitet och säkerhet. EU:s finansiella stöd till Iraks återuppbyggnad uppgår till 200 miljoner euro, och distribueras framför allt genom multilaterala kanaler.
En stor del av det svenska stödet för utvecklingssamarbetet (högst 400 miljoner kronor) kommer att gå till FN:s och Världsbankens samordning av det internationella biståndet, IRFF (International Reconstruction Fund Facility for Iraq). Sverige har en plats i IRFF:s styrkommitté och kan därigenom föra en aktiv dialog med såväl FN, Världsbanken som irakierna själva om prioriteringar. Dessutom bidrar Sverige direkt till säkerhetsbefrämjande insatser i Irak genom att tio svenska polisinstruktörer under 2004 deltar i en utbildningsinsats för irakiska poliser i Amman, Jordanien.
Två av EU:s medlemsstater har som bekant permanenta platser i FN:s säkerhetsråd och för närvarande sitter ytterligare två i säkerhetsrådet. Därför är också samarbetet i EU en viktig kanal för Sverige att påverka FN.
Sverige har tidigare fördömt terroristattacker i Irak, också den som riktats direkt mot FN. Genom att, som kortfattat beskrivits, bilateralt och via EU stödja FN medverkar Sverige till att skapa bättre förutsättningar för världsorganisationen att lyckas med uppgiften att främja en fredlig och demokratisk utveckling i Irak. Det är av stor vikt att det internationella samfundet sluter upp bakom FN.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.