FN:s råd för mänskliga rättigheter
Skriftlig fråga 2019/20:1744 av Hans Wallmark (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-07-06
- Överlämnad
- 2020-07-07
- Besvarad
- 2020-07-21
- Svarsdatum
- 2020-07-21
- Sista svarsdatum
- 2020-07-21
- Anmäld
- 2020-08-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Det har varit omröstning i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève. Över 50 stater har ställt sig bakom en resolution till förmån för Folkrepubliken Kinas agerande mot Hongkong med nya säkerhetslagar på plats som inskränker de fri- och rättigheter som tidigare slagits fast i Basic Law.
Detta är en flagrant överträdelse som nu ges sanktion. Det visar på Kinas makt och inflytande. Knappt 30 länder stod emot: EU-medlemmar (däribland Sverige) och likatänkande som Storbritannien, Japan och Australien.
Ett råd som ska värna de mänskliga rättigheterna består till inte ringa del av sådana som gör sig skyldiga till omfattande och återkommande övergrepp. Bland dem som stod upp för Kina återfinns Belarus, Kambodja, Kuba, Iran, Nicaragua, Nordkorea, Palestina, Saudiarabien, Sudan, Syrien och Venezuela. Trovärdigheten i försvaret av mänskliga rättigheter urholkas.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Överväger ministern att tillsammans med likasinnade länder markera mot och ytterst hota med att överge ett råd i händerna på medlemmar med egna omfattande brott mot mänskliga fri- och rättigheter?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1744 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på fråga 2019/20:1744 av Hans Wallmark (M) FN:s råd för mänskliga rättigheter
Hans Wallmark har frågat mig om jag överväger att tillsammans med likasinnade länder markera mot och ytterst hota med att överge ett råd i händerna på medlemmar med egna omfattande brott mot mänskliga fri- och rättigheter.
Jag vill börja med att slå fast att FN:s råd för mänskliga rättigheter utgör en värdefull plattform för dialog om och främjandet av de mänskliga rättigheterna, trots en del brister. Det är det främsta normbildande organet för mänskliga rättigheter och ser till att hålla frågorna högt på den globala dagordningen. Det är ett viktigt redskap för att uppmärksamma MR-kränkningar globalt.
Jag vill förtydliga att MR-rådet inte har antagit någon resolution till förmån för Kinas agerande mot Hongkong, som frågeställaren skriver. Det rör sig istället om två anföranden av enskilda länder med stöd av andra länder som framförts i en av MR-rådets debatter den 30 juni. Storbritannien tog initiativ till det gemensamma kritiska anförande om Hongkong och Xinjiang till vilket Sverige och ett antal andra stater anslöt sig. Kuba och Belarus framförde i sina anföranden stöd för Kinas agerande.
Uttalanden av detta slag utgör politiska markeringar och är inte positioner från eller antagna av MR-rådet som sådant.
FN är en medlemsstatsbaserad organisation som tillåter alla medlemsstater att delta i arbetet. Arbetet i MR-rådet, likt andra delar av FN, speglar därmed geopolitiska förhållanden. De 47 medlemsstaterna i rådet väljs för tre år, men även FN:s övriga medlemsstater får delta i arbetet utan rätt att rösta. De kan, likt medlemmar av MR-rådet, lägga fram resolutioner, delta i förhandlingarna och hålla och ansluta sig till anföranden.
Det internationella samfundet har nytta av att samtliga länder vill engagera sig i MR-rådet. Rådet skulle riskera åstadkomma mindre vad gäller skyddet och främjandet av mänskliga rättigheter om man uteslöt länder som ifrågasätter vikten av de mänskliga rättigheterna. Att auktoritära regimer vill bli invalda och engagerar sig i MR-rådets arbete, betyder att de bryr sig om vad det säger. Om dessa länder inte var med skulle MR-rådets beslut inte ha samma legitimitet.
Civilsamhällsorganisationer världen över vittnar om betydelsen och inflytandet som rådets arbete har för deras möjlighet att verka och främja de mänskliga rättigheterna på lokal nivå.
Regeringen kommer därför att fortsätta sitt engagemang inom ramen för FN:s råd för mänskliga rättigheter.
Stockholm den 21 juli 2020
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.