FN:s långsiktiga arbete

Skriftlig fråga 2024/25:239 av Olle Thorell (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-10-18
Överlämnad
2024-10-21
Anmäld
2024-10-22
Svarsdatum
2024-10-30
Besvarad
2024-10-30
Sista svarsdatum
2024-10-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Benjamin Dousa (M)

 

Den senaste rapporten från Dag Hammarskjöld-fonden, Finansiering av FN:s utvecklingssystem: Resourcing the Future, belyser behovet av långsiktigt och flexibelt kärnstöd för att FN ska kunna agera strategiskt och effektivt i sina globala insatser. Kärnstödet är avgörande för FN:s förmåga att hantera både pågående och oförutsedda kriser, från klimatförändringar till väpnade konflikter. Rapporten varnar för att det ökade beroendet av öronmärkta medel begränsar FN:s handlingsutrymme, vilket gör det svårare att agera långsiktigt och strategiskt.

Sverige har historiskt sett varit en stark förespråkare av kärnstöd till FN-organ, vilket har säkerställt att våra resurser bidrar till hållbara, globala lösningar. Men den nuvarande regeringens politik att minska på kärnstödet och i stället fokusera på öronmärkta bidrag går direkt emot FN:s behov av långsiktigt stöd. Om Sverige reducerar sitt kärnstöd riskerar det att underminera FN:s utvecklingssystem och dess kapacitet att hantera globala utmaningar.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:

 

Vilka initiativ avser statsrådet att vidta för att säkerställa att Sveriges bidrag till FN:s utvecklingssystem fortsätter att vara flexibelt och strategiskt, i linje med de behov av långsiktigt kärnstöd som lyfts fram i den senaste rapporten från Dag Hammarskjöld-fonden, när regeringens biståndspolitik i allt större utsträckning fokuserar på öronmärkta bidrag?

Svar på skriftlig fråga 2024/25:239 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)

Svar på fråga 2024/25:239 FN:s långsiktiga arbete

till Statsrådet Benjamin Dousa (M)

 

Svar på fråga 2024/25:239 och 2024/25:247 av Olle Thorell (S)
FN:s långsiktiga arbete och Kärnstöd till FN

Olle Thorell har ställt två frågor kopplade till det svenska stödet till FN.

Den första frågan rör vilka initiativ jag avser att vidta för att säkerställa att Sveriges bidrag till FN:s utvecklingssystem fortsätter att vara flexibelt och strategiskt.

Den andra frågan rör vilka initiativ jag avser att vidta för att stärka FN:s finansiering i ljuset av nedskärningarna i Sveriges biståndsbudget och minskat kärnstöd, och hur jag avser säkerställa att Sverige även framöver kan vara en förebild i det internationella utvecklingssamarbetet.

De multilaterala organisationerna, inklusive FN, är grunden för den regelbaserade världsordningen och för multilateralt samarbete. Det multilaterala biståndet är och kommer att fortsätta att vara en viktig del av svenskt bistånd, inte minst inom prioriterade områden som mänskliga rättigheter och barns rättigheter klimat, hälsa och humanitär nödhjälp.

I linje med ”Biståndet för en ny era” (Reformagendan) fokuserar regeringen nu det multilaterala biståndet för att göra det mer effektivt. Kärnstöd ska gå till de organisationer som bidrar effektivt till svenska prioriteringar och levererar konkreta resultat på landnivå. Sverige fortsätter att vara en stor kärnstödsgivare men styr nu finansieringen i högre grad direkt mot regeringens prioriteringar. Bland annat har medel öronmärkts för FN-organisationernas viktiga arbete i Ukraina och på särskilt viktiga tematiska områden.

Regeringen driver också på reformer av FN-systemet. Både centralt och på landnivå verkar regeringen för effektivisering och innovation och ställer tydliga krav på resultat, styrning och uppföljning, hållbarhet, transparens, ansvarsutkrävande och nolltolerans mot korruption och andra oegentligheter. Sverige fortsätter att vara en stark och uppskattad aktör i det globala utvecklingssystemet och fortsätter att tillhöra gruppen av generösa givare som tillhandahåller en hög andel kärnstöd till många FN-organ.

Stockholm den 29 oktober 2024

 

Benjamin Dousa

 

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.