FN:s konvention om barnets rättigheter

Skriftlig fråga 2000/01:925 av Hoffmann, Ulla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-03-19
Anmäld
2001-03-27
Besvarad
2001-04-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 mars

Fråga 2000/01:925

av Ulla Hoffmann (v) till utrikesminister Anna Lindh om FN:s konvention om barnets rättigheter

Det är välbekant att den nyvalde presidenten George W Bush inte benådar dödsdömda. Han har tvärtom hånat dödsdömda när de ansökt om nåd. George Bush är anhängare av dödsstraffet, trots att det av DNA-analyser framgått att flera dödsdömda blivit oskyldigt avrättade. Ett annat barbariskt drag i det amerikanska rättssystemet är att man kan döma barn till livstids fängelse och förståndshandikappade till dödsstraff. Nyligen dömdes en 14-årig svart pojke till livstids fängelse för att ha dödat ett annat barn @ en 12-årig flicka. Med en president som George W Bush kan pojken näppeligen få någon nåd eller vettig behandling.

Det som gör denna typ av brutala domar möjlig är att USA @ vid sidan om Somalia (ett land som i dag saknar regering) @ är det enda land i världen som inte undertecknat FN:s konvention om barnets rättigheter. För övrigt kan man svårligen tänka sig att en vit pojke hade fått samma straff. En viktig uppgift för Sverige under ordförandeskapet torde vara att förmå EU att påverka USA till att underteckna FN:s konvention om barnets rättigheter.

Jag vill därför fråga utrikesministern:

Vad avser utrikesministern att göra för att förmå EU att påverka USA att underteckna och börja tillämpa FN:s konvention om barnets rättigheter?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:925 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 5 april

Svar på fråga 2000/01:925 om FN:s konvention om barnets rättigheter

Utrikesminister Anna Lindh

Ulla Hoffmann har frågat mig vad jag avser att göra för att förmå EU att påverka USA att underteckna och börja tillämpa FN:s konvention om barnets rättigheter.

FN:s barnkonvention har ratificerats av 191 länder. Endast två länder, USA och Somalia, har ställt sig utanför denna krets. Däremot har USA undertecknat konventionen vilket gjordes 1995. Undertecknandet är ett principiellt godkännande av innehållet i konventionen, men är inte formellt bindande. I internationella sammanhang, men också bilateralt, har EU vid flera tillfällen framfört vikten av att USA tar nästa steg och också ratificerar konventionen.

Dödsstraffet, och EU:s starka kritik mot dess tillämpning i USA, är en fråga som ständigt kommer upp på dagordningen i dialogen mellan EU och USA. Sveriges och EU:s mål är ett totalt avskaffande av dödsstraffet. Vad gäller USA har vi vid allmänna uppvaktningar, men också i ett stort antal enskilda fall, kritiserat det faktum att psykiskt funktionshindrade och personer som var under 18 år då brottet begicks döms till döden.

Att döma till döden och avrätta personer som var under 18 år då brottet begicks strider inte bara mot barnkonventionen utan också mot en rad andra internationella överenskommelser, bl.a. artikel 6 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. USA har ratificerat denna konvention, men reserverat sig mot just denna artikel. Sverige och flera EU-länder har uppmanat USA att dra tillbaka sin reservation eftersom den strider mot andemeningen i konventionen. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter, som har i uppdrag att övervaka tillämpningen av konventionen, har också kritiserat USA:s reservation.

FN:s kommission för mänskliga rättigheter sammanträder under sex veckor i vår i Genève. Den 20 mars höll jag ett tal där jag bl.a. tog upp att dödsstraff under inga omständigheter får utdömas mot personer som är psykiskt funktionshindrade eller som var under 18 år då brottet begicks.

Vid kommissionens möte lägger EU även fram ett resolutionsförslag om barnets rättigheter. I denna resolution uppmanas de länder som ännu ej har ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter att snarast göra det. Resolutionen uppmanar också alla stater att inte döma personer under 18 år till döden eller till livstids fängelse.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.