FN:s konvention för migrantarbetare
Skriftlig fråga 2002/03:162 av Ullenhag, Erik (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2002-11-21
- Inlämnad
- 2002-11-21
- Besvarad
- 2002-11-27
- Svar anmält
- 2002-11-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 november
Fråga 2002/03:162
av Erik Ullenhag (fp) till statsrådet Jan O Karlsson om FN:s konvention för migrantarbetareUnder valrörelsen 2002 debatterades frågan om arbetskraftsinvandring intensivt. En tydlig skiljelinje gick mellan liberaler som argumenterade för arbetskraftsinvandring och socialdemokrater som argumenterade emot. De av Socialdemokraterna mest flitigt använda argumenten emot gick ut på att arbetskraftsinvandring riskerar att leda till lönedumpning och en urholkad arbetsrätt. I debatten påstods att en friare arbetskraftsinvandring skulle riskera att leda till att arbetskraftsmigranter skulle komma att utnyttjas av svenska arbetsgivare.
År 1990 antog FN:s generalförsamling en konvention för skydd av migrantarbetare och deras familjers rättigheter. För att konventionen ska träda i kraft krävs att 20 stater ratificerar den. Så har ännu inte skett. Sverige tillhör de länder som inte har ratificerat konventionen. Ett ikraftträdande skulle leda till att situationen för många arbetskraftsinvandrare runtom i världen förbättrades. I Sverige arbetar varje år bland annat ett stort antal säsongsarbetare, till exempel bärplockare. Dessa har en svagare arbetsrättslig ställning än andra arbetstagare. Migrantarbetare söker sig även till andra EU-länder och arbetar ofta under undermåliga villkor. ILO uppskattar att antalet arbetskraftsmigranter inom EU totalt uppgår till 22 miljoner.
Med anledning av det anförda vill jag fråga statsrådet vilka åtgärder han avser att vidta för att Sverige inom en snar framtid ratificerar FN:s konvention för skydd av migrantarbetare och deras familjers rättigheter?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:162 besvarad av Anna Lindh
den 27 november
Svar på frågorna 2002/03:157 om svensk ratificering av FN-konventionen om migrantarbetares rättigheter, 161 om FN:s internationella konvention för skydd av migrantarbetare, 162 om FN:s konvention för migrantarbetare och 171 om migrantarbetares rättigheter
Utrikesminister Anna Lindh
Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att Sverige ska ratificera konventionen om migrerande arbetares och deras familjemedlemmars rättsliga ställning. Stefan Attefall, Erik Ullenhag och Gustav Fridolin har ställt samma fråga till statsrådet Jan O Karlsson. Frågorna har överlämnats till mig.
De sex stora FN-konventionerna om mänskliga rättigheter är, med sina eventuella tillhörande fakultativa protokoll, universella och ger ett gott skydd, även för personer som arbetar i ett annat land än där de är medborgare. Migrerande arbetares situation stärks även genom ILO:s befintliga konventioner.
Om Sverige, eller något annat land, skulle ratificera konventionen om migrerande arbetares och deras familjemedlemmars rättsliga ställning, skulle konventionen äga giltighet bara i de länder som har ratificerat den. Vid en tidigare bedömning ansågs Sveriges existerande lagstiftning i stort ge ett fullgott rättsligt skydd åt de migrerande arbetare och deras familjemedlemmar som befinner sig här.
Mot bakgrund av alla dessa, redan existerande, skyddsmekanismer har Sverige, och många andra länder, hittills avstått från att ratificera konventionen om migrerande arbetares och deras familjemedlemmars rättsliga ställning. Jag anser dock att det finns skäl för att frågan på nytt ska ses över inom Regeringskansliet.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.