FN:s barnkonvention
Skriftlig fråga 2005/06:1417 av Sidén, Anita (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-04-12
- Anmäld
- 2006-04-18
- Besvarad
- 2006-04-20
- Svar anmält
- 2006-04-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 april
Fråga 2005/06:1417 av Anita Sidén (m) till socialminister Berit Andnor (s)
FN:s barnkonvention
Riksdagen beslutade år 1999 om en strategi för att uppfylla FN:s barnkonvention. Beslutet innebar bland annat att konsekvensanalyser ska genomföras vid alla statliga beslut som rör barn.
Vid Barnombudsmannens senaste undersökning om barnkonventionens förverkligande framkom det dock att mindre än en tredjedel av tillfrågade myndigheter gjort de konsekvensanalyser som riksdagen beslutat om.
Det visade sig dessutom att endast 11 av de 49 granskade myndigheterna har dokumenterat sina genomförda analyser. Några myndigheter hade använt sig av ett enklare förfarande för att spara tid och resurser. Resultaten inom den kommunala sektorn förefaller inte vara bättre.
För barnens skull bör regeringen precisera kraven på myndigheterna. FN:s barnkonvention måste efterlevas bättre.
Med anledning av detta vill jag fråga ministern:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att myndigheter och kommuner ska använda barnkonsekvensanalyser på ett tillfredsställande sätt?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1417 besvarad av Berit Andnor
den 20 april
Svar på fråga 2005/06:1417 om FN:s barnkonvention
Socialminister Berit Andnor
Anita Sidén har ställt en fråga om vilka åtgärder jag avser att vidta för att myndigheter och kommuner ska använda barnkonsekvensanalyser på ett tillfredsställande sätt.
Målsättningen med den nationella strategin för att förverkliga barnkonventionen i Sverige är att konventionen och dess intentioner ska finnas med i allt beslutsfattande som rör barn. Detta är ett långsiktigt arbete som kräver olika typer av insatser. Barnombudsmannen har bland annat till uppgift att stödja och driva på förverkligandet av barnkonventionen i kommuner, landsting och myndigheter och i detta utveckla och sprida metoder för hur barnperspektivet kan integreras i beslutsfattandet. I den årsrapport som Barnombudsmannen nyligen överlämnat till regeringen presenteras ett antal metoder och arbetssätt för att integrera ett barnperspektiv i berörda verksamheter. Mot bakgrund av de resultat som framkommit i den senaste enkätundersökningen kommer också Barnombudsmannen att under 2006 ägna särskild uppmärksamhet åt barnkonsekvensanalyser genom fördjupningsstudier för att få ökad kunskap om både problem och möjligheter men också för att lyfta fram lärande exempel.
Sedan några år tillbaka har ett antal myndigheter återrapporteringskrav rörande barnperspektivet. I årets regleringsbrev har ett tjugotal myndigheter krav som bland annat rör användningen av barnkonsekvensanalyser. Samtliga länsstyrelser har också i årets regleringsbrev i uppdrag att redovisa i vilken omfattning barnkonsekvensanalyser används i berörda verksamheter samt utvecklingsmöjligheter för det arbetet. Regeringen följer noga upp detta utvecklingsarbete och gör också en bedömning av vilka myndigheter som ska få återrapporteringskrav eller uppdrag samt behovet av andra insatser.
Vi har sedan en lång tid tillbaka också stöttat de lokala huvudmännens arbete för att öka sina kunskaper om konventionen och hur den kan omsättas i verklig handling. Ett sådant exempel är det ekonomiska stöd som regeringen lämnat till det kommunala partnerskap som bildats mellan ett antal kommuner. Arbetet i partnerskapet är bland annat inriktat på metodutveckling.
Att förverkliga barnkonventionen i kommuner, landsting och myndigheter förutsätter att det finns god kunskap om barnets rättigheter och hur barns behov och intressen ska bedömas när beslut fattas som rör dem. Regeringen har därför initierat en satsning, Ett Sverige för barn, för att öka kunskapen om barnkonventionen på lokal och regional nivå. En landsomfattande seminarieserie har nyligen genomförts där bland annat metoder för att integrera barnperspektivet i olika typer av verksamheter har diskuterats.
Det är också viktigt att de yrkesgrupper som arbetar inom verksamheter som direkt eller indirekt berör barn och unga får möjlighet till kompetensutveckling. Regeringen har därför beslutat att ge Örebro universitet i uppdrag att närmare precisera förutsättningarna för en verksamhet som ska erbjuda kompetens- och metodutveckling i tillämpningen av barnkonventionen till berörda yrkesgrupper och beslutsfattare.
En viktig del i att kunna bedöma konsekvenser för barn och unga av beslut som fattas är att följa upp barns och ungas levnadsvillkor inom olika områden. Regeringen har därför tillsatt en interdepartemental arbetsgrupp som ska ta fram indikatorer för att följa upp barnpolitiken. I arbetsgruppen ingår även myndighetsföreträdare och representanter från Sveriges kommuner och landsting. Arbetsgruppen lämnar en slutrapport i december i år.
Regeringen avser att i en skrivelse senare i vår till riksdagen återkomma med en närmare redogörelse för de åtgärder som redan har vidtagits eller planeras för att säkerställa genomförandet av den nationella strategin.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.