FN-uppdrag i fattiga länder
Skriftlig fråga 1999/2000:980 av Viklund, Margareta (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-05-22
- Besvarad
- 2000-05-31
- Anmäld
- 2000-06-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:980
av Margareta Viklund (kd) till utrikesminister Anna Lindh om FN-uppdrag i fattiga länderFN är i dag indraget i många riskfyllda fredsbevarande uppgifter på olika håll i världen. FN-soldater utsätter sig dagligen för stor fara långt från sina hemländer. FN-representanter framhåller att många av exempelvis FN:s enheter i Sierra Leone saknar vidare utbildning för fredsbevarande uppgifter och många är dåligt utrustade.
Inga av de stora västländerna har skickat soldater till Sierra Leone. Motståndet är stort sedan FN:s misslyckande i Somalia 1993, då 18 amerikaner dödades. FN:s fredsbevarande avdelning erbjuder inte heller någon formell utbildning i det fredsbevarande uppdraget. Soldater förväntas dessutom ta med sig egen utrustning. Flera soldater har kommit till Sierra Leone utan någon utrustning alls.
FN-talesmän framhåller att år av nedskärningar och försenade avgifter från medlemsländerna har gjort att FN inte kan utföra det professionella arbete som organisationen skulle vilja.
Min fråga till utrikesministern är:
På vad sätt tänker regeringen verka för att höja kvaliteten på FN:s internationella insatser och därmed öka dess fredsbevarande insatser på olika håll i världen?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:980 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
Svar på fråga 1999/2000:980 om FN-uppdrag i fattiga länder
Utrikesminister Anna Lindh
Margareta Viklund har frågat om hur regeringen arbetar för att höja kvaliteten på FN:s internationella fredsbevarande insatser.
Det är viktigt att de trupper som ställs till FN:s förfogande för deltagande i fredsbevarande missioner har adekvat utbildning och är korrekt utrustade. FN ersätter de truppbidragande länderna i pengar, men det är de truppbidragande nationernas ansvar att se till att de soldater som skickas ut i FN-tjänst har den rätta utbildningen och utrustningen. Världsorganisationen har ingen egen militär kapacitet och bör inte heller ha det. I stället är FN:s förmåga att organisera fredsfrämjande insatser beroende av möjligheten att använda medlemsstaternas militära förmåga.
FN arbetar dock ständigt för att utveckla gemensamma normer vad avser kompetenskrav. FN har bl.a. en särskild enhet, Lessons Learned Unit, som koncentrerar sig på att studera pågående och avslutade fredsfrämjande insatser i syfte att dra lärdom av de insatser som varit framgångsrika och göra förändringar utifrån de fall där problem uppstått. I detta arbete har Sverige och övriga nordiska länder tagit ett stort ansvar genom att bidra med såväl kunskap som finansiellt stöd. I detta sammanhang kan också nämnas att Sverige tagit initiativ till att inbjuda FN:s generalsekreterare Kofi Annan till samtal med EU om hur samarbetet mellan EU och FN kan stärkas och fördjupas.
Det är korrekt att vissa medlemsstaters uteblivna betalningar till FN påverkar organisationens förmåga att arbeta effektivt på det fredsfrämjande området. För närvarande har FN exempelvis svårt att betala ut ersättning till de länder som bidrar med trupp till olika fredsbevarande insatser. Sverige arbetar tillsammans med övriga EU-länder för att förmå de länder som är skyldiga FN pengar att villkorslöst och så snabbt som möjligt betala sina skulder.
Sverige arbetar också aktivt med utbildningsinsatser. Vid SWEDINT, Försvarsmaktens organisation för utbildning inom internationell fredsfrämjande verksamhet, organiseras varje år ett tjugotal kurser och flera seminarier. Dessa utbildningar har vunnit internationellt erkännande och varje år deltar ett stort antal utländska elever. Svenska utbildningsinsatser kan sägas vara en exportvara eftersom svenska officerare och civilpoliser deltar i och leder satsningar på andra håll i världen, inte minst i södra Afrika. Sverige har även bidragit finansiellt; ett exempel är den omfattande fredsfrämjande övningen Blue Crane i Sydafrika till vilken Sverige bidrog med ca 1,3 miljoner kronor utöver ett antal instruktörer. Ett annat exempel är den civilpolisutbildning som ägde rum i Ghana i november. Kursen var upplagd efter samma modell som den svenska civilpoliskursen UNPOC @ United Nations Police Officers Course @ som organiseras fem gånger per år av SWEDINT. Instruktörerna vid kursen i Ghana kom bl.a. från Sverige och kostnaderna för genomförandet delades mellan Sverige, Norge och Kanada.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.