FN-rapport om Tjernobyl
Skriftlig fråga 2001/02:1056 av Nordlund, Harald (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-04-15
- Anmäld
- 2002-04-23
- Besvarad
- 2002-04-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 april
Fråga 2001/02:1056
av Harald Nordlund (fp) till statsrådet Jan O Karlsson om FN-rapport om TjernobylFN presenterar i sin rapport, The human Consequences of the Chernobyl Nuclear Accident @ A Strategy for Recovery, förslag till en ny strategi för hjälp till de människor i Ryssland, Vitryssland och Ukraina som påverkats av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Strategin innebär en radikal förändring av utformning och prioritering av hjälpinsatserna. Rapporten har tagits fram av en expertgrupp på initiativ av FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och FN:s barnfond (Unicef) och offentliggjordes den 6 februari 2002. Enligt rapporten kommer livet att försämras ytterligare för de redan drabbade, de ekonomiska problemen kommer att öka och inom de närmaste åren beräknar man att få 8 000 nya fall av sköldkörtelcancer. I rapporten pekar man på att det är viktigt att strategin för biståndet ändras. För närvarande mottar omkring sju miljoner människor direkt ekonomiskt stöd. Rapporten förespråkar en ändrad inriktning på stödet som skulle ge ökade möjligheter till självförsörjning och ta steget bort från den beroendestruktur man åstadkommit. Det betonar också vikten av insatser på det ekologiska området. Vitryssland som drabbats mest har stora behov.
Min fråga till statsrådet är:
Föranleder FN-rapporten någon åtgärd eller förändring i den svenska regeringens agerande?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1056 besvarad av statsrådet Jan O Karlsson
den 24 april
Svar på fråga 2001/02:1056 om FN-rapport om Tjernobyl
Statsrådet Jan O Karlsson
Harald Nordlund har frågat mig om den nyligen presenterade FN-rapporten om Tjernobyl kommer att föranleda någon åtgärd eller förändring i den svenska regeringens agerande i Tjernobylfrågan.
FN:s rapport är baserad på en studie som gjorts på uppdrag av FN:s utvecklingprogram (UNDP) och FN:s barnfond (Unicef) med stöd av Världshälsoorganisationen (WHO) och FN:s kontor för humanitära frågor (OCHA). Rapporten är delfinansierad med svenska medel ur UNDP:s trustfond. Den syftar till att summera de erfarenheter som gjorts under de femton år som gått sedan katastrofen och föreslå åtgärder för framtiden.
Det konstateras i rapporten att medan stödinsatserna hittills har dominerats av nödåtgärder är det nu dags att se till de mer långsiktiga och strukturella behoven hos de befolkningsgrupper och samhällen som har blivit drabbade. För att spegla denna verklighet har också mer av ansvaret inom FN för denna fråga tagits över av UNDP och Unicef. FN hoppas dock få såväl givarländer som näringslivet och frivilligorganisationer ombord i den kommande strategin.
Rapporten är ytterst välkommen eftersom den är baserad på en grundligt utförd studie med ett tydligt syfte att samla trovärdig och väl underbyggd information om levnadsförhållandena för dem som drabbades av Tjernobylolyckan. Rapporten framför en lång rad rekommendationer om åtgärder för de drabbade områdena. Några slutsatser är att stödet bör utvecklas från direkt ekonomiskt stöd till institutionsuppbyggnad och stöd till en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Regeringen stöder denna ansats och ställer sig i princip bakom strategin. Vi kommer även att verka för dess genomförande i kontakterna med FN:s organ.
En del idéer som läggs fram i strategin kan även diskuteras inom ramen för Sveriges bilaterala utvecklingssamarbete med Ryssland, Ukraina och Vitryssland vars huvudlinjer ligger ganska nära strategins. Stödet till de tre länderna uppgick förra året till omkring 350 miljoner kronor och går bl.a. ut på att stödja en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Inom den sociala sektorn ges för närvarande hög prioritet åt bekämpning av hiv och tbc, uppbyggnad av primärvård och utbildning av socialarbetare. Några av de bilaterala projekten berör dock indirekt konsekvenserna av Tjernobylolyckan. I Vitryssland pågår utbildning av socialarbetare som arbetar med handikappade barn i Gomelregionen och i Ukraina finns liknande projekt.
Det stöd som förmedlas av Europeiska unionen har en liknande uppbyggnad. År 2001 uppgick Europeiska kommissionens stöd till de tre länderna till knappt 250 miljoner euro. Inom de respektive programmen ges uppmärksamhet åt de sociala konsekvenserna av Tjernobylolyckan.
Sverige och EU stöder dessutom den s.k. Tjernobylfonden, som förvaltas av Europeiska utvecklingsbanken (EBRD). Syftet med fonden är att bygga om sarkofagen runt kärnkraftverket till en säker och miljömässigt acceptabel konstruktion. Sverige har gjort utfästelser om ca 50 miljoner kronor och EU omkring 190 miljoner euro.
En av rapportens omedelbara rekommendationer är att FN bör bjuda in givarsamfundet till konsultationer för att söka skapa konsensus kring det fortsatta arbetet. Sådana konsultationer bör också ge möjlighet till dialog kring bördefördelning mellan olika aktörer.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.