flytt av företag till utlandet
Skriftlig fråga 2001/02:464 av Skoog, Christer (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-12-19
- Besvarad
- 2002-01-10
- Anmäld
- 2002-01-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 december
Fråga 2001/02:464
av Christer Skoog (s) till näringsminister Björn Rosengren om flytt av företag till utlandetI medierna får vi allt oftare besked om företag som lägger ned sin verksamhet i Sverige för att i stället flytta utomlands. Anledningarna kan vara varierande, men är oftast ekonomiskt baserade. Många företag visar mycket dåligt socialt ansvar vid dessa nedläggningar, man gör minsta möjliga för sina anställda och man vill inte föra dialog med kommun eller arbetsförmedling. De fackliga organisationerna har små möjligheter att kunna påverka beslut om flytt.
Det är angeläget att vi förhindrar rovdriften på våra svenska jobb och stoppar dessa aktörer som enbart gör snäva kapitalistiska bedömningar. Vi kan inte acceptera att arbetsgivare i Sverige smiter från sitt ansvar. Vi måste se till att de tar sociala och mänskliga hänsyn. Det är också viktigt att vi ser till att det blir inte fullt så enkelt att flytta sin verksamhet utomlands, som det är i dag.
Min fråga till näringsministern är om regeringen avser att vidta åtgärder för att snabbt komma till rätta med problemet med att företag väljer att flytta sin verksamhet utomlands.
Svar på skriftlig fråga 2001/02:464 besvarad av näringsminister Björn Rosengren
Svar på fråga 2001/02:464 om flytt av företag till utlandet
Näringsminister Björn Rosengren
Christer Skoog har frågat mig om regeringen avser att vidta åtgärder för att snabbt komma till rätta med problemet med att företag väljer att flytta sin verksamhet utomlands, beslut som oftast är ekonomiskt baserade. Christer Skoog menar också att många företag härvid visar mycket dåligt socialt ansvar vid nedläggningar och att man gör minsta möjliga för sina anställda och ej heller för en dialog med kommun eller arbetsförmedling. Vidare att de fackliga organisationerna har små möjligheter att kunna påverka beslut om flytt.
Regeringen för en långsiktig och strategiskt inriktad politik för att utveckla näringslivet i Sverige. Vi arbetar för att skapa goda förutsättningar för företag att verka i vårt land. Samtidigt är det så, att vi måste acceptera att ett internationellt näringsliv innebär att företagen baserar sina beslut om att flytta produktionen till annat land på företagsekonomiska faktorer. Däremot kan vi inte stillatigande se på om utländskt ägda företag lägger ned lönsamma produktionsenheter i Sverige och flyttar produktionen till hemlandet av nationella skäl.
Regeringen har i december förra året uppdragit åt Arbetsmarknadsstyrelsen att i samverkan med Arbetslivsinstitutet kartlägga rättsläget i EU:s medlemsstater vad gäller arbetsgivarens ansvar vid företagsnedläggelser. Kartläggningen ska omfatta såväl offentligrättslig som civilrättslig reglering. Vad gäller den offentlighetsrättsliga regleringen ska myndigheternas tillsyns- och tillståndsuppgifter belysas, i den civilrättsliga delen, uppskovsmekanismer, turordningsregler och olika former av kompensationer för personer som hotas av uppsägning.
Därutöver ska arbetsmarknadsparternas roll vid företagsnedläggningar beskrivas med tyngdpunkt på avtal och sociala planer i form av kompetensutveckling. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 maj 2002.
Företagens sociala ansvar vid nedläggning av produktion har diskuterats intensivt under senare tid inom EU. Kravet på företagen på information till och samråd med arbetstagare inför planerade förändringar av produktionen har stärkts bl.a. genom direktivet om Europeiska företagsråd.
Rådet har i oktober 2001 beslutat om direktiv gällande Europabolag.
I juni 2001 nåddes politisk överenskommelse gällande direktiv om Information till och samråd med arbetstagare. Efter förlikningsförhandlingar med Europaparlamentet har nu en överenskommelse nåtts och direktivet kommer att antas formellt under januari.
Alltfler företag främjar strategier för socialt ansvar som svar på sociala, miljömässiga och ekonomiska påtryckningar. De vill ge en signal till anställda, aktieägare, konsumenter, investerare m.fl. och genom ett frivilligt engagemang i dessa frågor ser företagen detta som en investering i sin framtid.
Europeiska kommissionen presenterade i juli 2001 grönboken "Främjande av en europeisk ram för företagens sociala ansvar."
Den utgör ett diskussionsunderlag, med syfte att öka medvetenheten och stimulera till debatt om nya sätt att främja socialt ansvar bland företagen. Efter samråd med en vid krets av myndigheter och organisationer kommer kommissionen att under året presentera förslag om hur EU kan främja företagens sociala ansvarstagande både på europeisk och på internationell nivå.
Regeringen bjuder i dagarna in näringslivet till ett initiativ som kallas Swedish Social Compact som ska syfta till att samordna och ömsesidigt förstärka arbetet för en tillväxt som är parad med sociala och ekologiska förutsättningar genom att få svenska företag att ansluta sig till OECD:s riktlinjer och FN:s Global Compact.
Vid företagsnedläggelser eller produktionsomläggningar måste samhället naturligtvis medverka till att de negativa följderna ska bli så begränsade som möjligt. Inom ramarna för arbetsmarknads-, närings- och regionalpolitiken har länsstyrelserna och länsarbetsnämnderna stora resurser och befogenheter för att möta kriser i samband med strukturomvandlingar och för att verka för en långsiktig ekonomisk tillväxt.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.