Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

flyktingar från Tjetjenien

Skriftlig fråga 2002/03:146 av Jönsson, Mona (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-11-18
Anmäld
2002-11-19
Besvarad
2002-11-27
Svar anmält
2002-11-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 18 november

Fråga 2002/03:146

 av Mona Jönsson (mp) till statsrådet Jan O Karlsson om flyktingar från Tjetjenien

Det första kriget mellan Ryssland och Tjetjenien pågick mellan december 1994 till augusti 1996. Det andra kriget bröt ut hösten 1999 och pågår än. Sedan två år tillbaka är Tjetjenien i princip stängt för omvärlden, mycket lite information kommer ut och alla humanitära organisationer har lämnat landet. Mellan 7 000 och 10 000 personer har drabbats av minexplosioner i den ryska utbrytarrepubliken och hälften av offren är barn. Detta var ett "glömt" krig ända till slutet av oktober då gisslandramat inleddes på Moskvateatern.

Människor har lämnat Tjetjenien för att söka asyl och skydd i andra länder. Till exempel har familjen Achmatukaev hamnat i Hultsfred. När de fick avslag den 13 november bröt mamman ihop och vistas nu på sjukhus. De kommer att utvisas till Tyskland.

Frågan är hur Sverige ska bemöta de människor som kommer från Tjetjenien och söker asyl här, dels efter attentatet i Moskva och dels med tanke på den allmänna situationen i Tjetjenien.

Med hänvisning till ovanstående frågar jag ministern:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta med anledning av de flyktingar som kommer från Tjetjenien?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:146 besvarad av Jan O Karlsson

den 27 november

Svar på fråga 2002/03:146 om flyktingar från Tjetjenien

Statsrådet Jan O Karlsson

Mona Jönsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av de asylsökande som kommer från Tjetjenien.

I ärenden där prövningen av asylskälen ankommer på Sverige får alla asylsökande sina skäl individuellt prövade gentemot de kriterier för flyktingskap och övrigt skyddsbehov vilka slagits fast i konventioner och implementerats i den svenska utlänningslagen. En prövning av de humanitära skäl som asylsökande åberopar görs också. Alla asylsökande har möjlighet att få sin sak prövad av två instanser. Utlänningsmyndigheterna gör en individuell bedömning av asylskäl och humanitära skäl. Detta gäller oberoende av nationalitet eller medborgarskap, vilket jag också nämnde i mitt svar till Gustav Fridolin på riksdagsfråga 2002/03:44 om flyktingar från Ryssland.

Enligt utlänningslagen är en person som bland annat känner välgrundad fruktan för förföljelse till exempel på grund av sitt etniska ursprung eller sin religiösa uppfattning att anse som flykting. Detta gäller oberoende av om förföljelsen utgår från hemlandets myndigheter eller om dessa myndigheter inte kan antas bereda trygghet mot förföljelse från enskilda. Lagstiftning, fastlagd praxis och internationell rätt måste naturligtvis följas av myndigheterna med hänsyn till den aktuella situationen i de asylsökandes hemländer när dessa myndigheter ska bedöma de uppgifter som lämnas av de asylsökande och deras ombud. Myndigheternas uppgift är bland annat att kritiskt granska faktaunderlaget i varje enskilt ärende. Jag utgår från att så också sker.

Migrationsverket och Utlänningsnämnden är de rättstillämpande myndigheterna i asylärenden. Jag är som statsråd förhindrad att påverka och kommentera enskilda asylärenden och handläggningen av dessa hos utlänningsmyndigheterna.

Skyddet är starkt i svensk utlänningslagstiftning för asylsökande vars fruktan för förföljelse är välgrundad eller som hotas av till exempel omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Med anledning av detta finner jag inte anledning att vidta ytterligare åtgärder.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.