Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

flykten av akademiker

Skriftlig fråga 2001/02:572 av Tolgfors, Sten (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-01-23
Anmäld
2002-01-29
Besvarad
2002-01-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 januari

Fråga 2001/02:572

 av Sten Tolgfors (m) till näringsminister Björn Rosengren om flykten av akademiker

Ett lands välfärd baseras på dess utbildningsnivå. Hög utbildningsnivå i ett land bidrar till högre tillväxt i ekonomin. Likväl har regeringen länge förnekat att ett sådant samband existerar.

När högutbildade flyr landet hotas framtida tillväxt och välfärd. Tillgången på välutbildade medarbetare är en av de faktorer som är centrala för näringslivets konkurrenskraft.

I en färsk SACO-rapport visas att personer med högskoleutbildning har en hög nettoutflyttning och att detta har ett samband med den höga svenska inkomstbeskattningen. Verkligheten visar att regeringen måste tänka om och inse att skatten på arbete måste sänkas.

För att garantera framtida välfärd genom ett konkurrenskraftigt näringsliv måste villkoren för högre utbildning förbättras i landet.

Hur avser näringsministern agera för att stärka näringslivets konkurrenskraft genom förbättrade villkor för högre utbildning i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:572 besvarad av finansminister Bosse Ringholm

den 30 januari

Svar på frågorna 2001/02:572 om flykten av akademiker och 574 om utbildningspremier

Finansminister Bosse Ringholm

Sten Tolgfors har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förändra skattesystemet så att utbildningspremien ökar i Sverige. Sten Tolgfors har dessutom frågat statsrådet Björn Rosengren om vilka åtgärder han avser att vidta för att minska utflyttningen av akademiker från Sverige. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara även på denna fråga. De två frågor som Sten Tolgfors har ställt hänger väl samman och jag väljer därför att svara på båda samtidigt.

I frågorna refereras till en SACO-rapport som visar att Sverige har den lägsta utbildningspremien för akademiker i Europa. I rapporten framhålls att inkomstskatterna driver på utflyttningen av svenska akademiker och minskar inflyttningen av utländska akademiker.

Två avgörande faktorer som har betydelse för svaret på frågorna är dels hur vi ser på en ökad rörlighet över gränserna, särskilt för högutbildad arbetskraft, och dels hur flyttningsströmmarna faktiskt ser ut.

Vad gäller den första faktorn kan jag konstatera att Sveriges välstånd bygger på ett omfattande internationellt utbyte, stort tekniskt kunnande och framgångsrika exportföretag. Globaliseringen innebär nya möjligheter, inte minst för det svenska näringslivet, men kräver också goda kunskaper om omvärlden. I detta perspektiv är en ökad rörlighet över gränserna för exempelvis högutbildad arbetskraft något positivt. Det är bra att unga människor ser sig om i världen. De flesta som bosätter sig i utlandet flyttar tillbaka efter några år och tar då med sig värdefulla kunskaper.

Beträffande den andra faktorn vill jag påpeka att Utbildningsdepartementet har redovisat analyser, baserade på statistik från SCB, av flyttningsströmmarna som ger en annan bild än den som ges i rapporten från SACO. Enligt Utbildningsdepartementets analyser är de högskoleutbildade som rekryterades från utlandet till den svenska arbetsmarknaden ungefär lika många som de som flyttar till utlandet.

Sten Tolgfors fokuserar i sina frågor endast på skatterna. Givetvis är det angeläget att det råder goda skattemässiga villkor för arbete och utbildning i Sverige. Men det är också väsentligt att relatera skattenivåerna till omfattningen och kvaliteten på de offentligt tillhandahållna tjänster som skatterna finansierar.

Slutligen vill jag påminna om den pågående inkomstskattereformen med kompensation för den allmänna pensionsavgiften och höjning av skiktgränserna. Reformen medför lägre marginal- och genomsnittsskatter. För dem som betalar statlig inkomstskatt har skatten genom de tre steg, som hittills genomförts, minskat med mer än 1 000 kr per månad. Detta bidrar till att öka utbildningspremien. Fullt genomförd representerar skattereformen ett minskat skatteuttag motsvarande ca 2,7 % av BNP.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.