flexibla frigivningsregler
Skriftlig fråga 2004/05:966 av Brandin, Claes-Göran (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-02-15
- Inlämnad
- 2005-02-15
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-02-25
- Svar anmält
- 2005-03-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 februari
Fråga 2004/05:966
av Claes-Göran Brandin (s) till justitieminister Thomas Bodström om flexibla frigivningsreglerI mina besök på anstalter framkommer det att internerna är kritiska till de frigivningsregler som gäller. Enligt reglerna ska frigivningen ske det datum då straffet är avtjänat. Flera av de interner som jag haft kontakt med lyfter fram att regelverket inte tar hänsyn till de omständigheter som den frigivne har när han eller hon ska bli frisläppt. På anstalterna bedrivs det ofta ett bra förberedande arbete inför frisläppandet, med intensivövervakning och andra program. Problemet som internerna lyfter fram är att programmen är avslutade när själva frigivningen sker. Frisläppandet kan i värsta fall ske under julen eller i samband med en helg vilket kan innebära stora påfrestningar för den frigivne, särskilt om han eller hon saknar ett socialt nätverk.
Den frigivne blir hänvisad till sina gamla kontakter och därmed ökar risken för fortsatt kriminalitet och missbruk. Den programverksamhet som anstalten arbetat med riskerar att misslyckas. Möjligheten att få frigivningen uppskjuten finns men används enligt Kriminalvårdsstyrelsen sällan. För att minimera återfall och risk för missbruk borde frigivningsdagen vara mer flexibel och kopplad till vardagar så att större hänsyn kan tas till att den som frisläpps direkt ska kunna få nödvändiga kontakter med socialtjänsten eller andra myndighetskontakter.
Vad avser justitieministern att göra för att förbättra frigivningsreglerna?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:966 besvarad av Thomas Bodström
den 25 februari
Svar på fråga 2004/05:966 om flexibla frigivningsförberedelser
Justitieminister Thomas Bodström
Claes-Göran Brandin har frågat mig vad jag avser att göra för att förbättra frigivningsreglerna.
Inledningsvis vill jag framhålla att jag helt delar Claes-Göran Brandins syn på vikten av att frigivningen förbereds på ett sådant sätt att den dömde vid frigivningen är rustad för att klara ett laglydigt liv. Att förbättra de dömdas möjlighet att klara sig i samhället efter avtjänat straff är en av kriminalvårdens viktigaste uppgifter.
Det är väl känt att själva övergången från ett liv i anstalt till ett liv i frihet är en kritisk punkt när det gäller risken för återfall i brott. Kriminalvården har därför, på regeringens initiativ, under 2001@2004 genomfört en försöksverksamhet med ett intensifierat arbete för att underlätta den övergången mellan anstalt och frihet. Försöksverksamheten har bland annat innefattat möjlighet för intagna att avtjäna den sista tiden av ett långt fängelsestraff genom intensivövervakning med elektronisk kontroll, så kallad fotboja. Enligt Brottsförebyggande rådet, som på regeringens uppdrag har utvärderat försöksverksamheten, har denna fallit mycket väl ut.
Mot bakgrund av de goda erfarenheterna utökas nu från och med den 1 april i år, användningen av intensivövervakning med elektronisk kontroll (den så kallade fotbojan) inom ramen för olika försöksverksamheter.
Regeringens utgångspunkt för tillsättandet av den parlamentariska utredning som ska lämna förslag till en helt ny kriminalvårdslag, Kriminalvårdskommittén, var bland annat att framtidens kriminalvård ska vara betydligt mer individualiserad än dagens. Villkoren under verkställigheten och kanske till och med verkställighetens längd ska påverkas av om den intagne aktivt arbetar för sin återanpassning. Grundläggande för det återfallsförebyggande arbetet bör vara att individens egen motivation till förändring tas till vara, framför allt genom att positiv utveckling förstärks och uppmuntras. Kriminalvårdskommittén, som efter tilläggsdirektiv, getts möjlighet att lämna förslag som tar sikte på tidpunkten för villkorlig frigivning ska lämna sitt förslag senast den 1 juni 2005.
Vidare bör nämnas det viktiga arbete inom kriminalvårdens område som många frivilligorganisationer bedriver. Dessa organisationers arbete utgör ett viktigt komplement till kriminalvårdens egna insatser att förebygga återfall i brott. Dessutom fungerar frivilligorganisationernas nätverk som ett betydelsefullt stöd vid frigivningen. Det är en tidpunkt som annars är särskilt kritisk just när det gäller risken för återfall i brott.
På regeringens initiativ har det tillskapats ett nytt system för bidragsstöd till frivilligorganisationer inom kriminalvårdens område. Numera har Kriminalvårdsstyrelsen en möjlighet att fördela statsbidrag till olika organisationer. Avsikten är att skapa en långsiktigt hållbar ordning för bidragsstödet.
Mycket har alltså gjorts för att förbättra fängelsedömdas situation i samband med villkorlig frigivning. Jag emotser nu Kriminalvårdskommitténs förslag som kommer att utgöra grund för regeringens fortsatta överväganden på detta område.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.