flexibel deltidssjukskrivning
Skriftlig fråga 2002/03:211 av Nyström, Elizabeth (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2002-11-29
- Inlämnad
- 2002-11-29
- Besvarad
- 2002-12-04
- Svar anmält
- 2002-12-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 29 november
Fråga 2002/03:211
av Elizabeth Nyström (m) till statsrådet Hans Karlsson om flexibel deltidssjukskrivningFörra månaden var 338 000 svenskar sjukskrivna. Två av tre var en kvinna. Jämfört med situationen ett år tillbaka hade antalet sjukskrivna ökat med 10 000.
Detta drabbar oss alla. Främst de sjukskrivna förstås, inte minst på grund av den isolering långvarig frånvaro från arbetsplatsen ofta förorsakar. Alla medborgare drabbas dessutom i form av upptrissade offentliga kostnader. Sjukpenningen har hittills i år ökat med 14 % jämfört med motsvarande period förra året. Kostnaden är gigantisk: 34,1 miljarder kronor.
En delförklaring till den omfattande sjukskrivningen är en viss stelbenthet i försäkringskassans reglemente. Det har visat sig svårt att komma tillbaka till arbetslivet utifrån vars och ens behov och möjlighet.
Orsaken till det är att försäkringskassan tillåter endast 25, 50 eller 75 % deltidssjukskrivning. Skillnaden mellan 25 och 50 % i timmar räknat är stor. I dag tvingas många arbeta under sin kapacitet. Att arbeta 50 % kan vara en omöjlighet, samtidigt som 25 % är i underkant.
Flexibla procentsatser @ så som 33, 41 och 88 % @ borde tillåtas. Det skulle gagna samhällsekonomin, och framför allt den enskilda människan.
Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta i syfte att införa flexibla sjukskrivningsprocentsatser?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:211 besvarad av Hans Karlsson
Svar på fråga 2002/03:211 om flexibel deltidssjukskrivning
Statsrådet Hans Karlsson
Elizabeth Nyström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka flexibiliteten i sjukförsäkringen. Frågan har sin utgångspunkt i att dagens sjukförsäkringssystem innebär att ersättning kan utges med hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning.
Den grundläggande bestämmelsen rörande sjukdom och arbetsoförmåga finns i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Före den 1 juli 1990 kunde antingen hel eller halv sjukpenning utges. Den 1 juli 1990 ändrades ersättningsnivåerna för sjukpenning så att hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning numera kan utges.
Frågan om en steglös ersättning för sjukpenning har tidigare tagits upp, bland annat av Sjukförsäkringsutredningen (SOU 2000:121). Utredningens förslag innebär att partiell ersättning från sjukförsäkringen ska kunna utges efter individuell prövning, dock lägst med 20 %. Utredningen anger dock att den är medveten om att den föreslagna förändringen kan få konsekvenser för en rad andra system och att en förutsättning därför är att berörda systems villkor harmoniseras i samband med genomförandet av utredningens förslag. Även av remissvaren över utredningens förslag i denna del framkom att frågan ytterligare behöver utredas. Att införa en sådan ersättning för sjukpenning skulle innebära långtgående förändringar i form av att bland annat även övriga ersättningssystem skulle behöva anpassas.
Mot bakgrund av att det pågår ett omfattande utredningsarbete med anledning av den kraftiga ökningen av antalet sjukskrivna och förtidspensionerade har regeringen inte för avsikt att för närvarande införa en steglös ersättning inom sjukpenningförsäkringen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.