Fler platser inom kriminalvården
Skriftlig fråga 2021/22:1667 av Magnus Jacobsson (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-06-02
- Överlämnad
- 2022-06-02
- Anmäld
- 2022-06-03
- Svarsdatum
- 2022-06-15
- Sista svarsdatum
- 2022-06-15
- Besvarad
- 2022-06-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Den 31 maj publicerade Brottsförebyggande rådet, Brå, den slutliga officiella statistiken över lagföringsbeslut 2021 och kriminalvård avseende fängelse och häkte 2021. Statistiken visar att antalet domslut med huvudpåföljden fängelse ökade med åtta procent jämfört med 2020, till över 12 000 domslut. Ökningen skedde främst gällande långa fängelsestraff på 24 månader eller mer. Där var ökningen 14 procent jämfört med 2020. Totalt ökade den utdömda strafftiden med nästan 19 000 månader.
Vi ser samtidigt hur det grova våldet i Sverige fortsätter att eskalera. I skrivande stund har över 30 människor skjutits ihjäl i vårt land bara i år och då har inte ens halvårsskiftet passerats. Detta är ett misslyckande för rättspolitiken. Kristdemokraterna vill se satsningar på hela rättskedjan, strängare straff och förebyggande åtgärder. Även om statistiken visar att fängelsestraffen blir fler och längre, så är de straffskärpningar och åtgärder som genomförts uppenbarligen inte tillräckliga för att låsa in och stoppa de grovt kriminella som genomför hänsynslösa dåd mitt bland vanligt folk.
I takt med att fängelsestraffen ändå blir fler och längre, ökar även den redan höga pressen på Kriminalvården. Myndigheten är sedan flera år tillbaka i ett mycket ansträngt läge där det helt enkelt är fullt på anstalterna. I Kriminalvårdens platskapacitetsrapport för 2022–2031 konstateras att trots investeringar i förtätning och nybyggnation av anstalter så räcker inte antalet anstaltsplatser till för att täcka det eskalerande behovet. Sveriges Radio har också granskat platsbristen och Ekot rapporterade den 1 juni att situationen leder till att personer dömda till fängelse i genomsnitt är på fri fot i fyra månader innan straffet kan börja avtjänas, eftersom det inte finns plats på anstalterna. Detta är naturligtvis helt oacceptabelt. Är man dömd till fängelse ska man omedelbart låsas in. Kriminalvårdens representant säger till Ekot att myndighetens uppfattning är att man så snart som möjligt behöver komma ned till en lägre beläggning, det vill säga få bort överbeläggningen på anstalterna
Dessa behov och problem lär inte minska framöver utan snarare öka. Det enda sättet att få ned överbeläggningen är att utöka antalet platser. Det är därför av yttersta vikt att Kriminalvården förstärks och att beslut fattas för att möjliggöra en ännu kraftigare utbyggnad av anstaltsplatser runt om i landet. Att säkerställa tillräcklig kapacitet i kriminalvårdssystemet är avgörande för tryggheten i Sverige.
I dagsläget pågår planeringen för en anstaltsetablering i östra Sverige, men ännu har inte klubban fallit gällande vilken kommun som anstalten ska förläggas till. Samtidigt finns flera kommuner som uttryckt intresse för etablering av anstalt, däribland Åmåls kommun som jag nyligen besökte. Kommunen har goda förutsättningar i form av marktillgång, ligger långt framme i planarbetet och samverkar med kringliggande kommuner och aktörer för att säkra personalförsörjning. Detta är viktiga komponenter som kan göra att etableringstiden kortas rejält, vilket är helt nödvändigt i det pressade läge som Kriminalvården befinner sig i.
Det är alltså av stor vikt att antalet anstaltsplatser snabbt blir fler. Givet det pressade läget går det inte att passivt invänta att en etablering i östra Sverige blir klar; det behövs fler processer som snabbt leder till fler anstaltsplatser. Om det handlar om en resursfråga för Kriminalvården så behöver det lösas politiskt.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Hur avser ministern att agera för att säkerställa att antalet platser inom Kriminalvården snabbt kan utökas både i befintliga anläggningar och i nya?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1667 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2021/22:1667 av Magnus Jacobsson (KD)
Fler platser inom Kriminalvården
Magnus Jacobsson har frågat mig hur jag avser att agera för att säkerställa att antalet platser inom Kriminalvården snabbt kan utökas både i befintliga anläggningar och nya.
Regeringen bedriver en offensiv kriminalpolitik och har under senare år genomfört ett stort antal straffskärpningar, vilket bland annat har lett till att fler har kunnat häktas och att individer som tidigare gått med vapen på stan nu sitter i häkte eller anstalt. Därför har vi nu fler frihetsberövade än någonsin. Regeringen har av den anledningen tillfört Kriminalvården betydande resurstillskott de senaste åren för att ge myndigheten förutsättningar att skapa fler platser både här och nu men också för att stärka kapaciteten på lång sikt.
Det är Kriminalvården som ansvarar för sin lokalförsörjning inom de ekonomiska ramar de tilldelas. Det pågår sedan några år en omfattande utbyggnad av Kriminalvården och platser tillkommer månad för månad. Myndigheten planerar för en utökning av 3 500 platser fram till och med 2031, varav 900 platser i häkte och 2 600 platser i anstalt. Kriminalvården planerar utöver detta för 1 200 tidsbegränsade häktes- och anstaltsplatser under perioden, varav 300 redan är i drift.
Om en misstänkt person döms för ett brott och han eller hon är häktad i målet är det domstolens uppgift att pröva om personen ska stanna kvar i häkte till dess att domen vinner laga kraft. Vid bedömningen ska domstolen bland annat pröva om det finns risk för fortsatt brottslighet. Hur beläggningen ser ut på våra häkten är inget som ska påverka bedömningen.
Antalet dömda som inte är häktade i avvaktan på verkställighet har ökat de senaste åren, men vi har samtidigt sett en ökning av antalet fängelsedomar.
Regeringen kommer att fortsätta följa utvecklingen i Kriminalvården mycket noga då myndighetens kapacitetsutbyggnad är en högt prioriterad fråga.
Stockholm den 15 juni 2022
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.