Fler kvinnliga företagare
Skriftlig fråga 2006/07:1184 av Cederfelt, Margareta (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-05-16
- Inlämnad
- 2007-05-16
- Besvarad
- 2007-05-24
- Svar anmält
- 2007-05-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 maj
Fråga
2006/07:1184 Fler kvinnliga företagare
av Margareta Cederfelt (m)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Antalet kvinnliga företagare är få i Sverige. Detta gäller såväl i relation till manliga företagare som ur ett internationellt perspektiv. Andelen kvinnor som driver företag är bara drygt en tredjedel så stor som andelen män som är företagare. I exempelvis Finland är företagarfrekvensen bland kvinnor hälften så stor som bland män, även om siffran är låg är den högre än vad som gäller för Sverige. I ett europeiskt perspektiv har kvinnors företagande en bottenplacering, endast i Estland, Danmark och Irland är andelen kvinnliga företagare som andel av mäns företagande lägre än i Sverige. Enligt Statistiska centralbyrån har andelen kvinnor bland företagarna minskat under de senaste 20 åren. Orsaken till den låga förekomsten av kvinnligt företagande kan ha flera förklaringar, exempelvis har av tradition de områden där kvinnor är yrkesverksamma under lång tid dominerats av den offentliga sektorn, andra förklaringsmodeller kan vara de sociala trygghetssystemens utformning eller tradition.
Eftersom andelen kvinnliga företagare har minskat under en lång följd av år finns stor risk att kvinnors ekonomiska utveckling generellt är lägre än mäns, vilket i sin tur kan påverka möjligheten till ekonomiskt inflytande och ekonomiskt oberoende av omgivningen.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga näringsministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att andelen kvinnliga företagare ska öka.
Svar på skriftlig fråga 2006/07:1184 besvarad av Näringsminister Maud Olofsson
Svar på fråga
2006/07:1184 Fler kvinnliga företagare
Näringsminister Maud Olofsson
Margareta Cederfelt har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att andelen kvinnliga företagare ska öka. Jag har tidigare besvarat en fråga från frågeställaren i detta ämne.
Som Margareta Cederfelt konstaterar är antalet kvinnliga företagare relativt litet i Sverige i dag. Kvinnor står för ungefär en tredjedel av de nystartade företagen och en fjärdedel av företagsstocken. Det finns därmed en stor potential till ökat företagande bland kvinnor. Det är angeläget att vi tillvaratar denna potential.
Regeringen har nyligen presenterat ett omfattande treårigt program för att främja kvinnors företagande. Satsningen innebär att insatserna för att främja kvinnors företagande mångdubblas. Programmets övergripande mål är att nyföretagandet bland kvinnor ska öka och att fler av de företag som drivs av kvinnor ska växa. Ett konkret mål är att programmet ska bidra till att andelen kvinnor av samtliga nyföretagare är minst 40 procent vid programperiodens slut.
Programmet omfattar 80 miljoner kronor i år och innehåller en stor satsning på rådgivning, informationsinsatser, riktade insatser inom befintliga program för att främja ägarskiften, mentorskap och entreprenörskap, en förstärkning av innovationsfinansieringen hos Almi, insatser för arbete med attityder och förebilder med mera. Programmet är ett bra komplement till de mer generella insatser som regeringen gör för företagandet.
Regeringens ambition är att Sverige ska bli ett av världens bästa länder att starta och driva företag i. Vi har därför initierat en rad reformer och åtgärder som förbättrar Sveriges företagsklimat: vi har ett ambitiöst mål om att sänka företagens administrativa kostnader för de statliga regelverken med minst 25 procent till 2010, kapitalförsörjningen stärks genom bland annat slopad förmögenhetsskatt och höjt tak på Almis mikrolån till 100 000 kronor, socialavgifterna i delar av tjänstesektorn sänks, medfinansieringen av sjukpenningen har slopats, förutsättningarna för små företag att delta i offentlig upphandling ses över med mera. Dessa åtgärder kommer naturligtvis att gagna även kvinnor som driver företag.
Vi vet också att de flesta väljer att starta företag inom branscher där de har erfarenhet sedan tidigare. Ungefär hälften av alla yrkesverksamma kvinnor arbetar i dag inom vård, omsorg och utbildning. En grundförutsättning för att vi ska få fler och växande företag drivna av kvinnor är att privata initiativ tillåts inom de branscher där kvinnor är yrkesverksamma i dag. Därför görs en satsning på ett så kallat avknoppningsstöd för att stödja vård- och omsorgspersonal som vill ta över driften av offentligt driven verksamhet.
Regeringen vill också förbättra förutsättningarna för att kvinnor och män ska kunna kombinera arbetsliv och familjeliv på lika villkor. I dag utför kvinnor en övervägande del av familjens hushållsarbete. En skattereduktion för hushållstjänster införs från och med den 1 juli 2007 som ger familjer större möjligheter att köpa tjänster som underlättar vardagen. På så sätt kommer framför allt kvinnor att kunna öka sin egen tid på arbetsmarknaden.
Regeringens främsta mål är att bryta utanförskap genom att skapa fler jobb i fler och växande företag. Sverige behöver fler entreprenörer som gör verklighet av sina idéer och som vågar satsa tid och pengar på att investera i framtiden. Vi måste därför ta till vara den potential som finns till företagande bland kvinnor. Detta gör vi dels genom generella insatser för att främja företagsklimatet, dels genom riktade satsningar. Samtidigt måste vi, som jag också redovisat i ett tidigare frågesvar till Margareta Cederfelt, bli bättre på att se till att generella program för att främja entreprenörskap och företagande redan från början utformas för att nå och möta även kvinnliga företagares behov.
Kvinnors företagande pekades redan i regeringsförklaringen ut som en prioriterad fråga, och som jag tidigare svarat frågeställaren är jag övertygad om att de åtgärder och satsningar regeringen nu genomför kommer att göra det enklare för kvinnor att starta och driva framgångsrika företag.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.