Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

fler företagare bland högskoleutbildade

Skriftlig fråga 2004/05:1790 av Thalén Finné, Ewa (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-06-03
Inlämnad
2005-06-03
Besvarad
2005-06-09
Svar anmält
2005-06-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 juni

Fråga 2004/05:1790

 av Ewa Thalén Finné (m) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky om fler företagare bland högskoleutbildade

Professor Johan Wiklund har under elva års tid gjort en komplett kartläggning av i Sverige boende personer med högskoleutbildning inom naturvetenskap, medicin och ingenjörsvetenskap.

Han fann bland annat att det bara är 3,5 % som satsar på eget företagande bland högskoleutbildade ingenjörer, naturvetare och medicinare. Det är till och med så illa att när de får förutspå sin framtid ser de arbetslöshet som troligare än eget företagande.

Sverige måste ta bättre till vara den potential som högskoleutbildade är och uppmuntra till företagande.

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att högskoleutbildade blir mer benägna att skapa sig en framtid som egna företagare?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1790 besvarad av Leif Pagrotsky

den 9 juni

Svar på fråga 2004/05:1790 om fler företagare bland högskoleutbildade

Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky

Ewa Thalén Finné har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att högskoleutbildade blir mer benägna att skapa sig en framtid som egna företagare.

Frågan uppmärksammar ett område där insatserna har varit betydande från regeringens sida under många år. I regeringens strategi för tillväxt genom förnyelse, Innovativa Sverige, (Ds 2004:36) återfinns grunden för hur Sverige ska öka sin tillväxt, bland annat med starkt fokus på företagande och entreprenörskap.

Högskolans uppgift att samverka med det omgivande samhället som infördes 1997 genom en ändring i högskolelagen (1992:1432) har kraftfullt bidragit till att uppfylla de tillväxtpolitiska målsättningarna. Som goda exempel kan det till exempel nämnas att vid högskolan i Jönköping startas ca 50@60 nya företag varje år och studentföretagandet utgör 7 % av nyföretagandet i länet. Innovationsgruppen vid Högskolan i Halmstad bidrar till att 12@15 studentföretag bildas årligen. Drivhuset 2000 vid Malmö högskola har inneburit att ett 40-tal företag startats av studenter. De ovan nämnda exemplen är ett axplock av en mycket omfattande verksamhet vid svenska lärosäten för att utveckla och ta till vara studenters vilja till företagande.

Verket för näringslivsutveckling, Nutek, har fått i uppdrag att i samverkan med andra myndigheter och organisationer under åren 2005@2007 genomföra ett nationellt program för att främja entreprenörskap i främst grund- och gymnasieskolan, men det riktar sig också mot högskolan.

I regeringens proposition Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) gjorde regeringen bedömningen att lärosäten med tekniskt, naturvetenskapligt och medicinskt vetenskapsområde bör utarbeta handlingsplaner för kommersialisering och tekniköverföring. Handlingsplanerna innebär ett systematiskt förhållningssätt för att nyttiggöra kunskap och kompetens uppkommen vid universitet och högskolor bland annat genom företagande och samverkan.

Det nya Innovationsbron AB innebär en fortsättning på teknikbrostiftelsernas arbete med att utveckla tekniköverföring mellan akademi och industri, bland annat genom omfattande inkubatorverksamhet. Holdingbolagen vid universitet och högskolor arbetar konsekvent med kommersialisering av forskningsresultat genom projektföretag. Regeringens avsikt är att lärosäten utan holdingbolag också bör ges tillgång till ett holdingbolags tjänster.

I allt väsentligt pågår en mycket omfattande verksamhet för att utveckla, stödja och främja företagande och entreprenörskap i och omkring universitet och högskolor för studerande och forskare. Jag ser det som fortsatt mycket angeläget att verka för att främja positiva attityder till företagande bland studerande.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.