fjällägenheter
Skriftlig fråga 1997/98:667 av Sundell, Ola (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-04-22
- Anmäld
- 1998-04-27
- Besvarad
- 1998-04-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
De flesta bosättningar som i dag kallas för fjällägenheter bildades i början av 1800-talet. I slutet av samma århundrade tvångsinlöste staten i stort sett alla privata fastigheter som låg insprängda som öar på statens mark. Resultatet blev att man krympte fastigheternas storlek och de som tidigare ägde sin fastighet blev plötsligt arrendatorer.
I budgetpropositionen 1995 uttalar regeringen att fjällägenheterna skall avvecklas, därför att de inte längre fyller någon funktion. En fullständig inventering av fjällägenheterna avseende deras kulturmiljövärden genomfördes under 1995 i de tre nordligaste länen. Inventeringen skulle ligga till grund för regeringsbeslut våren 1996. Men något beslut om fjällägenheternas framtid har ännu inte fattats.
Mot bakgrund av det vill jag fråga jordbruksministern när beslut i frågan om fjällägenheter kan väntas.
Svar på skriftlig fråga 1997/98:667 besvarad av , ()
- Jordbruksminister Annika Åhnberg
Ola Sundell har frågat mig när beslut i frågan om fjällägenheternas framtid kan väntas.
Med fjällägenhet avses en särskild form av upplåtelse av statens mark på renbetesfjällen och ovanför odlingsgränsen i de tre nordligaste länen. Regeringen uttalade i 1995 års budgetproposition att statsfinansiella skäl talar för att systemet med fjällägenheter avvecklas. De skäl som tidigare funnits för en fast bosättning inom de aktuella områdena hade nämligen minskat i styrka.
Vissa fjällägenheter har stora bevarandevärden från naturvårds- och kulturmiljösynpunkt. En försäljning borde i dessa fall enligt budgetpropositionen föregås av lämpligt bevarandeskydd i form av byggnadsminnesförklaring, förordnande om naturreservat eller liknande. De mest värdefulla borde behållas i statlig ägo. En fördjupad dokumentation borde därför göras av fjällägenheternas natur- och kulturvärden innan slutlig ställning togs till eventuella försäljningar. Regeringen uppdrog åt Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och berörda länsstyrelser att göra en sådan dokumentation. Myndigheterna redovisade uppdraget i april 1996. Av de 110 kvarvarande fjällägenheterna anser myndigheterna att 42 har sådana natur- och kulturmiljövärden att de bör behållas i statens ägo.
Det är länsstyrelsen som bestämmer om marken skall upplåtas i form av fjällägenhet, i annan form eller inte alls. En sådan prövning sker i samband med att gällande avtal löper ut eller om fjällägenhetsinnehavaren frånträder arrendet.
Statens jordbruksverk prövar däremot frågor om friköp av fjällägenheter eller del av dessa. Verket har vid den prövningen att beakta bl.a. rennäringens intressen och lägenhetens natur- och kulturmiljövärden. Den dokumentation som myndigheterna nu gjort utgör en bra grund för den bedömningen. Innehavaren innehar fjällägenheten med arrenderätt, ofta på lång tid. Frågan om försäljning av en fjällägenhet blir aktuell först om fjällägenhetsinnehavaren begär att få friköpa lägenheten.
Svaret på Ola Sundells fråga är följaktligen att beslut om fjällägenheternas framtid kan komma att dröja intill dess nuvarande innehavare frånträder sina avtal eller begär friköp.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.