Finska språkets ställning i Sverige som nationellt minoritetsspråk
Skriftlig fråga 2014/15:248 av Nina Lundström (FP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-02-19
- Överlämnad
- 2015-02-19
- Anmäld
- 2015-02-20
- Svarsdatum
- 2015-03-04
- Besvarad
- 2015-03-04
- Sista svarsdatum
- 2015-03-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsminister Stefan Löfven (S)
Europarådet har riktat kritik mot Sverige när det gäller utbildningssituationen för landets nationella minoriteter, däribland sverigefinländare. Europarådets ministerkommitté har granskat hur Sverige lever upp till den europeiska minoritetsspråksstadgan, och kommenterar flera punkter. Professor Claudine Brohy från Europarådets expertkommitté är orolig för de svenska minoritetsspråkens framtid. Åtgärder behövs framför allt i skolundervisningen.
När det gäller modersmålsundervisningen i minoritetsspråken har antalet undervisningstimmar inte ökat, kommunerna prioriterar inte undervisningen och elevernas möjligheter till undervisning beror helt på var de bor. Modersmålsundervisning är mycket viktig för utvecklingen och revitaliseringen av nationella minoritetsspråk.
De finskspråkiga friskolorna gör ett ovärderligt jobb för att hålla det finska språket och den svensk-finska kulturen levande i Sverige. Det har dock framkommit att det funnits svårigheter för små svensk-finska friskolor att få tillstånd att starta. Det behövs därför en genomlysning av orsakerna till detta för att få en klarare bild av vad som försvårar startande av svensk-finska skolor. Friskolorna har bidragit till lösningar för modersmålsundervisning i finska. En stor del av de sverigefinska familjerna ger upp när möjligheten saknas. Många barn riskerar att ställas utanför modersmålsundervisningen.
Statsminister Stefan Löfvens uttalade i valrörelsen hösten 2014 gällande finska friskolor och arbetet kring friskolornas ställning ger anledning att känna oro. På frågan om åtgärder för att underlätta finskspråkig undervisning i friskolor svarade statsministern att ”skolan ska bidra till integration, inte segregation”, vilket tolkades som att statministern inte vill underlätta framkomsten eller driften av finskspråkiga friskolor av integrationsskäl. De finskspråkiga friskolorna har burit stort ansvar för att tillgången till finska språket värnats. Detta har påverkat möjligheten för barn och ungdomar, den sverigefinska nationella minoriteten, att studera finska.
Jag vill därför ställa följande fråga till statsminister Stefan Löfven:
På vilket sätt avser statsministern att förstärka möjligheten för barn och ungdomar att lära sig finska i egenskap av nationell minoritet om friskolornas roll inte ska värnas?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:248 besvarad av Stefan Löfven (S), statsminister
Dnr U2015/1112/GV | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:248 av Nina Lundström (FP) Finska språkets ställning i Sverige som nationellt minoritetsspråk
Nina Lundström har frågat statsministern om på vilket sätt han avser att förstärka möjligheten för barn och ungdomar att lära sig finska i egenskap av nationell minoritet om friskolornas roll inte ska värnas.
Frågan har överlämnats till mig.
Jag håller med om att modersmålsundervisningen är viktig. När det gäller de nationella minoritetsspråken är huvudmannen skyldig att tillhandahålla modersmålsundervisning för de elever som har rätt till det, det gäller såväl fristående som kommunala skolor. En förutsättning är dock att det finns en lämplig lärare.
Regeringen beslutade den 18 december 2014 att överlämna propositionen Möjligheter till fjärrundervisning (prop. 2014/15:44) till riksdagen. Propositionen innebär att fjärrundervisning kan komma att få genomföras i bl.a. modersmål om det inte finns någon legitimerad och behörig lärare att tillgå inom skolenheten. Därigenom förbättras skolhuvudmännens möjlighet att anordna undervisning i bl.a. modersmål eftersom de lärare som finns inom huvudmännens organisationer kan användas mer effektivt. Vidare har Statens skolverk fått uppdrag som syftar till att förstärka tillgången på lärare i nationella minoritetsspråk, bl.a. genom att anordna utbildning som huvudsakligen motsvarar ordinarie lärarprogram men som anpassas till de studerandes förkunskaper, behov och förutsättningar.
En annan insats för att värna det finska språket i Sverige, det språk som Nina Lundström fokuserar på i sin fråga, är att kulturfonden för Sverige och Finland har fått 1 miljon kronor i bidrag per år till projektet Finska Nu under perioden 2012–juni 2015. Finska Nu har bl.a. ett pilotprojekt kallat Pratkvarnen som är en skola på nätet för elever i årskurs 7–9 i grundskolan, där syftet är att använda ny teknik för språkinlärning inom nationella minoritetsspråk. Nätverket stöder språkundervisningen, ordnar fortbildning för lärare, informerar om betydelsen av språkkunskaper och förmedlar ungdomskulturer mellan de båda länderna.
Så till frågan om vilka villkor som ska gälla för fristående skolor. Enligt skollagen (2010:800) ska Statens skolinspektion godkänna en enskild som huvudman för en fristående skola, om den enskilde bedöms ha förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Om godkännandet avser t.ex. grundskola krävs enligt lagen dessutom att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt. Det senare ses också av Skolinspektionen som nödvändigt för att säkerställa en stabil verksamhet.
Ägarprövningsutredningen har haft i uppdrag att utreda vilka möjliga krav, utöver redan befintliga, som kan och bör ställas på de som äger och driverföretag inom välfärdssektorn. I sitt betänkande Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7) som överlämnades häromveckan föreslår utredningen att det ska krävas insikt, erfarenhet och lämplighet samt ekonomiska förutsättningar för en långsiktig verksamhet för att en enskild ska godkännas som huvudman för en fristående förskola eller skola. Enligt utredningen bör prövningen av de ekonomiska förutsättningarna utformas med hänsyn till verksamhetens omfattning och förhållandena inom det aktuella verksamhetsområdet. Regeringen avser att ta ställning till förslagen efter det att betänkandet remissbehandlats.
Regeringen har kommit överens med Vänsterpartiet om att tillsätta en utredning om hur reglerna för användningen av offentliga medel för driften av skattefinansierad välfärd ska utformas så att medlen kommer brukarna till godo, vilket aviserades i regeringens budgetproposition för 2015 (prop. 2014/2015:1). Det finns i det sammanhanget även anledning att utreda hur aktörer utan vinstintresse ska kunna utvecklas och få en mer framskjuten roll som utförare inom välfärden, bl.a. inom skolväsendet.
Jag kommer att verka för att regeringen på grundval av redan lämnade och kommande utredningsförslag återkommer till riksdagen med förslag om vilka villkor som ska gälla för enskilda huvudmän inom skolväsendet. Utgångspunkten ska vara att alla skolor, kommunala som fristående, ska vara bra skolor där elevernas rätt till och behov av en god utbildning med hög kvalitet tillgodoses.
Stockholm den 4 mars 2015
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.