Finansieringen av glesbygdens Internetuppkopplingar

Skriftlig fråga 2009/10:434 av Liljevall, Désirée (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2010-01-25
Anmäld
2010-01-26
Besvarad
2010-02-03
Svar anmält
2010-02-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 januari

Fråga

2009/10:434 Finansieringen av glesbygdens Internetuppkopplingar

av Désirée Liljevall (s)

till statsrådet Åsa Torstensson (c)

Enligt regeringens bredbandsstrategi som lades fram i november förra året ska samtliga svenska hushåll och företag ha möjlighet till en Internetuppkoppling på minst 0,5–2,0 Mbit/s.

Investeringskostnaden för uppgraderingen beräknas till över 1 miljard kronor och kostnaden föreslås ska finansieras med en avgift som tas ut av Internetoperatörerna.

Operatörerna är kritiska till denna finansiering och hävdar att finansieringen med en ”glesbygdsavgift” bryter mot EU:s regler, det vill säga det EU-direktiv som det svenska regelverket bygger på. Även Konkurrensverket är kritiskt mot finansieringsformen och menar att finansieringen bör ske med skattemedel i stället. Avgifter som tas ut av operatörer kan leda till snedvridningar mellan operatörerna och kan komma att påverka efterfrågan av tjänster på ett oönskat sätt, anser Konkurrensverket.

Min fråga till statsrådet är därför:

Är statsrådet beredd att ändra finansieringsformen av uppgraderingen av Internettjänster – från avgifts- till skattefinansiering – mot bakgrund av den kritik mot förslaget som nu förs fram?

Svar på skriftlig fråga 2009/10:434 besvarad av Statsrådet Åsa Torstensson

den 3 februari

Svar på fråga

2009/10:434 Finansieringen av glesbygdens Internetuppkopplingar

Statsrådet Åsa Torstensson

Désirée Liljevall har frågat mig om jag är beredd att ändra finansieringsformen av uppgradering av Internettjänster, från avgifts- till skattefinansiering, mot bakgrund av den kritik mot förslaget som förs fram.

I regeringens bredbandsstrategi som presenterades i november 2009 konstaterade regeringen att nivån för ett funktionellt tillträde till Internet, som ingår i den samhällsomfattande teletjänsten, behöver ses över. Nuvarande nivå på 20 kilobit per sekund kan inte längre anses som tillräckligt för att tillgodose elektroniska bastjänster i samhället. Utvecklingen har varit snabb och både användning, tjänster och teknik har förändrats och kräver betydligt högre bandbredd.

Samhällsomfattande tjänster är tjänster som hushåll och företag har rätt att få ta del av till överkomligt pris, förutsatt att kravet kan anses som rimligt. I dag omfattar de samhällsomfattande tjänsterna bland annat telefoni med möjlighet till ett funktionellt tillträde till Internet.

Det är i första hand marknaden som ska tillgodose behovet av samhällsomfattande tjänster. Detta är grundläggande och kommer inte att ändras. Om detta inte görs har Post- och telestyrelsen enligt gällande lag möjlighet att förpliktiga en operatör att tillhandahålla tjänsten. I det fall kostnaden för att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster blir oskäligt betungande ska tjänsten upphandlas. En sådan upphandling kan i dag endast finansieras via allmänna skattemedel.

I en promemoria som Näringsdepartementet remitterade i december 2009 föreslogs att nivån för ett funktionellt tillträde bör höjas till mellan 0,5 och 2 megabit per sekund. Dessutom föreslogs att det i lagen om elektronisk kommunikation införs en möjlighet att finansiera en upphandling av samhällsomfattande teletjänster via avgifter från anmälningspliktiga operatörer. Om förslaget genomförs blir det alltså möjligt att finansiera en eventuell upphandlig via allmänna skattemedel eller avgifter från operatörerna, eller en kombination av båda.

Näringsdepartementet har nu fått in remissvar och arbetar med att bereda dessa. Det finns argument som talar både för och emot en eventuell avgiftsfinansiering av den samhällsomfattande teletjänsten, vilket också framkommer i remissvaren. I Näringsdepartementets promemoria görs bedömningen att förslagen ryms inom EU:s regelverk. Förslagen kommer att analyseras vidare inom Regeringskansliet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.