Finansieringen av Förbifart Stockholm

Skriftlig fråga 2011/12:718 av Pertoft, Mats (MP)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2012-07-30
Besvarad
2012-08-06
Besvarad
2012-08-13
Anmäld
2012-08-16
Svar anmält
2012-08-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 juli

Fråga

2011/12:718 Finansieringen av Förbifart Stockholm

av Mats Pertoft (MP)

till finansminister Anders Borg (M)

Den finansieringslösning som tagits fram för vägprojektet Förbifart Stockholm innebär att vägen i huvudsak ska finansieras med lån. Ränta och amorteringar på dessa lån ska staten betala med hjälp av trängselskatteintäkter i Stockholmsområdet. Enligt beslutsunderlaget är i princip hela överskottet från trängselskatten fram till 2047 intecknat för att betala lånen.

För att kalkylen ska hålla krävs bland annat att trafiken över det så kallade betalsnittet i trängselskattesystemet årligen ökar med 0,5 procent.

De mätningar Transportstyrelsen gör visar samtidigt att trafiken över betalsnittet inte ökat det minsta sedan systemet permanentades 2007. Intäkterna ligger stadigt varje månad på ca 7 miljoner kronor och tenderar snarare att minska än att öka. I våras presenterade Trafikverket sin så kallade kapacitetsutredning, där man bland annat analyserar konsekvenserna på trafiken av det mål om sänkta utsläpp av växthusgaser bland annat via en fossiloberoende fordonsflotta som riksdagen ställt sig bakom. Verkets slutsats är att även med mycket optimistiska antaganden om utveckling av ny fordonsteknik och nya bränslen krävs det att den totala personbilstrafiken i landet, mätt som fordonskilometer, minskar. I en underlagsrapport är det preciserat till att vägtrafiken med personbil 2030 måste vara ca 20 procent mindre än 2004. Eftersom möjligheterna att minska bilberoendet på landsorten är sämre än i storstäderna räknar Trafikverket med att vi i storstäderna under samma period behöver minska vägtrafiken med så mycket som 25 procent.

Mot denna bakgrund vill jag fråga finansministern:

Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att finansiera de lån som tagits upp för att bygga Förbifart Stockholm om trafiken över betalsnittet inte ökar utan i stället förblir oförändrad eller minskar?

Svar på skriftlig fråga 2011/12:718 besvarad av Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd

den 6 augusti

Svar på fråga

2011/12:718 Finansieringen av Förbifart Stockholm

Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd

Mats Pertoft har frågat finansminister Anders Borg vilka åtgärder han avser att vidta för att finansiera de lån som tagits upp för att bygga Förbifart Stockholm om trafiken över betalsnittet inte ökar utan i stället förblir oförändrad eller minskar.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Enligt den så kallade Stockholmsöverenskommelsen ska överskottet från trängselskatten huvudsakligen finansiera Förbifart Stockholm. Därutöver ska överskottet användas till andra väganknutna projekt i Stockholmsregionen för 5 miljarder kronor. Enligt Transportstyrelsens årsredovisning uppgick intäkterna från trängselskatten till cirka 785 miljoner kronor 2011. Intäkterna från trängselskatten har vidare successivt ökat mellan åren 2007 och 2011.

För att Förbifart Stockholm ska kunna byggas i en takt som är samhällsekonomiskt effektiv snarare än i den takt som trängselskatteintäkterna medger finansieras projektet i huvudsak med lån. Graden av upplåning beror av byggtakt och storleken på trängselskatteintäkterna. Räntor och amorteringar finansieras sedan av intäkterna från trängselskatten.

Skulle trafikmängden minska som ett resultat av de mål om sänkta utsläpp av växthusgaser som riksdagen ställt sig bakom, minskar förstås intäkterna från trängselskatten. Detta innebär följaktligen att tidpunkten för när lånen är återbetalda senareläggs. Det finns i nuläget ingen anledning att mot denna bakgrund ändra gällande finansieringsprinciper för Förbifart Stockholm.

 

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.