Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

finansiering för att uppnå millenniemålen

Skriftlig fråga 2004/05:69 av Hedström, Lotta (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-09-30
Inlämnad
2004-09-30
Besvarad
2004-10-06
Svar anmält
2004-10-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 september

Fråga 2004/05:69

 av Lotta Hedström (mp) till statsrådet Carin Jämtin om finansiering för att uppnå millenniemålen

Vid öppnandet av FN:s 59:e generalförsamling i september 2004 lanserades en ny kampanj för att finansiera kampen mot världshungern av Brasiliens president Luiz Inacio Lula da Silva och Frankrikes president Jacques Chirac.

Målet för kampanjen är att samla in 50 miljarder dollar årligen genom att införa en global skatt på koldioxid, vapen, flygbiljetter och kredikortsköp.

Lula slog fast att det är nödvändigt att tygla globaliseringen och göra något positivt för alla människor på jorden. Chirac framhöll att det inte finns någon framtid för globaliseringen om en minoritet plundrar, samlar på sig alla vinster och rubbar den sociala och ekonomiska balansen genom att förneka de svaga deras värdighet.

De två presidenterna fick omedelbart stöd av såväl Spaniens, Chiles och Finlands presidenter. Tarja Halonen konstaterade att globaliseringen i dag är moraliskt fel och politiskt ohållbar.

En deklaration undertecknad av 100 nationer sade bland dannat att "den största skandalen är inte att hunger existerar men att den tillåts fortgå trots att vi har alla möjligheter att utrota den".

På vilket sätt kommer statsrådet att stötta detta nya globala initiativ för att uppnå millenniemålet att utrota extrem fattigdom och hunger?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:69 besvarad av Carin Jämtin

den 6 oktober

Svar på fråga 2004/05:69 om finansiering för att uppnå millenniemålen

Statsrådet Carin Jämtin

Lotta Hedström har frågat mig på vilket sätt jag avser att stötta det globala initiativ för att uppnå millennieutvecklingsmålen som Brasiliens president Luiz Inacio Lula da Silva lanserade på ett toppmöte i New York den 20 september 2004.

Syftet med mötet var att skapa ett nytt politiskt momentum och mobilisera resurser för uppfyllande av millennieutvecklingsmålen och de åtaganden som gjordes vid finansieringskonferensen i Monterrey 2002. Statsminister Göran Persson deltog i toppmötet i New York. Mötet utmynnade i en deklaration som Sverige tillsammans med över 100 länder har anslutit sig till. Sverige kommer bland annat följa upp initiativet i sin bilaterala dialog med Brasilien.

Det står i dag klart att den rika världen måste ta ett större ansvar om vi ska kunna uppfylla millennieutvecklingsmålen. Innovativa finansiella mekanismer får dock inte bli ett sätt att undgå 0,7-procentsmålet. Nya mekanismer för utvecklingsfinansiering ska stå för additionella resurser och som ett komplement till biståndet. Sverige deltar aktivt, bevakar och följer upp de olika initiativ och processer som finns för utvecklingsfinansiering. Ett intressant förslag är det brittiska International Finance Facility. Det arbete som bedrivs på svenskt-franskt initiativ om finansiering av globala gemensamma nyttigheter kommer också att ge oss förslag att ta ställning till under nästa år.

Inför Lulas toppmöte presenterades en teknisk rapport med rubriken Action against hunger and poverty. Rapporten undersöker olika möjligheter att öka resurser som komplement till biståndsmedel, såsom skatt på vapenhandel, miljöskatter och skatt på finansiella flöden. Regeringen är öppen inför alternativa finansieringslösningar även om vi inser att dessa förslag skulle kräva en närmast global uppslutning något som i dagens politiska läge är orealistiskt.

Biståndet fortsätter att ha stor betydelse för att uppnå millennieutvecklingsmålen när det gäller att stödja och komplettera utvecklingsländernas egna ansträngningar. Vårt mål är att nå 1 % av BNI år 2006. Andra rika länder måste också uppfylla sina utfästelser om ett ökat bistånd. Inom EU arbetar Sverige för att unionen ska nå 0,39-procentsmålet i enlighet med Europeiska rådets beslut i Barcelona år 2002.

En viktig del av millennieutvecklingsmålen och Monterreyöverenskommelsen är att fattigdom är ett mångdimensionellt problem som kräver breda lösningar. Att ha en samstämmig politik för global utveckling, det vill säga att olika politiska åtgärder inte motverkar varandra, är grundläggande. Sveriges nya politik för global utveckling går ut på att målet om en rättvis och hållbar utveckling gäller alla politikområden och sätter fattiga människors perspektiv och ett rättviseperspektiv i fokus.

Utvecklingsländerna måste själva också ta ansvar för att gynnsamma inhemska villkor skapas för utveckling. De rika länderna måste göra mer för att finansiera utveckling, bland annat höja biståndet, skapa rättvisa handelsvillkor, främja investeringar, arbeta för skuldlättnader samt undersöka nya finansieringskällor. Det åttonde millenniemålet är inriktat på de rika ländernas ansvar. Sverige är ett av de första länderna att göra en Mål 8-rapport för att visa hur vi lever upp till de åtaganden som har gjorts. Vi verkar för att länder i EU och OECD gör detsamma.

År 2005 kommer ett toppmöte på stats- och regeringschefsnivå att äga rum inom ramen för generalförsamlingen då uppföljningen av millenniedeklarationen och millennieutvecklingsmålen kommer att diskuteras för att enas om en strategisk vision för hur målen ska nås. Toppmötet kommer att omfatta ett brett spektrum av säkerhetspolitiska, humanitära och utvecklingspolitiska frågor. Det kommer också att behandla hur FN är rustat och organiserat för att möta de stora utmaningar världen står inför. Det är viktigt att millenniedeklarationen och millennieutvecklingsmålen länkas med Monterreyåtagandena och åtgärder för utvecklingsfinansiering.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.