finansiering av studier för äldre
Skriftlig fråga 2000/01:778 av Andersson, Yvonne (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-02-22
- Besvarad
- 2001-02-28
- Anmäld
- 2001-03-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:778
av Yvonne Andersson (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om finansiering av studier för äldreFör alla dem som behöver en andra chans i livet att utbilda sig är det en nödvändighet att klara sin försörjning under studietiden. Tyvärr är det inte helt enkelt och de trubbiga statliga reglerna underlättar absolut inte. Det förefaller också som om det är särskilt svårt för kvinnor.
Låt mig ta Valla folkhögskola i Linköping som exempel. Hösten 2000 satsade skolan hårt för att få studerande äldre än 30 år till den allmänna linjen. Satsningen var framgångsrik och kurserna hade hög beläggning. Men efter årsskiftet har avhoppen varit många och av de studerande som slutat är 90 % kvinnor.
Så här ser en av kvinnornas situation ut; Tvåårig konsumtionsteknisk utbildning och 18 års erfarenhet som affärsbiträde. Nu sjukskriven på grund av besvär med värk i nacke och axlar. För att kunna söka ett annat arbete behöver hon utbilda sig. Hennes arbetsgivare har anställt en arbetslös som vikarie och kvinnan har därför sökt UBS. CSN avslår ansökan med motiveringen att kvinnan är sjukskriven och inte står till arbetsmarknadens förfogande. AF kan inte göra något för henne eftersom hon inte står till arbetsmarknades förfogande. FK för sin del anser att eftersom kvinnan är sjukskriven så får hon inte studera och rehab-penning kan inte komma i fråga under grundläggande utbildning. Situationen har blivit ett "moment 22".
Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att undanröja problem liknande det som beskrivs ovan?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:778 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
Svar på fråga 2000/01:778 om finansiering av studier för äldre
Utbildningsminister Thomas Östros
Yvonne Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att undanröja problem med försörjningen under studietid för dem som behöver en andra chans i livet att utbilda sig. Yvonne Andersson beskriver också studiefinansieringssituationen för en kvinna som Yvonne Andersson menar har hamnat i skarven mellan olika trygghetssystem.
Inledningsvis vill jag framhålla att jag anser att det reformerade studiestödssystem som träder i kraft den 1 juli i år är en åtgärd som kommer att underlätta studiesituationen för alla studenter oavsett ålder. Då höjs bl.a. den generella bidragsdelen i studiemedlet med 482 kr till 2 482 kr per månad och lånedelen minskar i motsvarande mån. Personer som är minst 25 år gamla och som studerar på grundskole- och gymnasienivå kan få ett studiebidrag som motsvarar 82 % av totalbeloppet eller 5 900 kr per månad. Oavsett utbildningsnivå kommer personer som är minst 25 år gamla att under vissa villkor kunna få tilläggslån på ca 1 600 kr per månad, vilket sammantaget ger ett totalbelopp i studiemedel på ca 8 800 kr per månad.
Inom kort kommer regeringen också att för riksdagen presentera en proposition om den fortsatta inriktningen och dimensioneringen av vuxenutbildningen och vuxenstudiestödet.
Jag kan inte kommentera enskilda fall, men för att få det särskilda utbildningsbidraget (UBS) ska den sökande antingen vara anmäld hos den offentliga arbetsförmedlingen och då ha rätt till ersättning från a-kassa, eller vara arbetstagare vars arbetsgivare åtar sig att under studietiden anställa en långtidsarbetslös anvisad av arbetsförmedlingen. Den som ansöker om UBS ska alltså vara arbetsförmögen vid studiernas början. Om den sökande är sjukskriven och uppbär sjukpenning vid studiernas början är det inte möjligt att få UBS eller annat studiestöd eftersom den sökande då har bedömts vara arbetsoförmögen av försäkringskassan. Denna ordning kommer att gälla även i det nya system som träder i kraft den 1 juli i år.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

