finansiering av studiemedelsreform
Skriftlig fråga 1997/98:1066 av Kristersson, Ulf (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-09-01
- Anmäld
- 1998-09-07
- Besvarad
- 1998-09-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 31 augusti
Om förslaget att öka studiebidraget från 28 % av studiemedelsbeloppet till 40 % av studiemedelsbeloppet genomförs skulle kostnaderna öka med 2,2 miljarder kronor för bidragsdelen. Detta kan inte finansieras genom i sin tur lägre kostnader för upplåning. Till viss del kommer dock kostnaderna för upplåning av 2,2 miljarder som annars skulle utbetalats som lån att uppstå. Om räntan är 5,4 % (den ränta CSN använder) minskar statens kostnader för upplåning direkt med ca 120 miljoner kronor.
År 1998 är utgiften för studiemedel under anslaget A 2, utgiftsområde 15, drygt 9,9 miljarder kronor. Av detta fördelar sig ca 5,2 miljarder på studiebidrag och ca 4,8 miljarder på utgifter för räntor och avskrivningar.
År 1998 beräknas 2,4 miljarder kronor att betalas tillbaka som amorteringar på studiemedel under inkomsttitel 4300 i statsbudgeten. Räntor på studielån under inkomsttitel 2340 inkommer med ca 1,3 miljarder kronor 1998. Det bokförda värdet på CSN:s skuld till staten var 96,1 miljarder kronor den 31 december 1996.
Först på sikt kan en snabbare återbetalning och en lägre lånestock leda till lägre kostnader för statsbudgeten. Regeringen måste alltså öka anslaget A 2, utgiftsområde 15, med omkring 2 miljarder kronor per år inom överskådlig framtid för att finansiera förslaget.
Kommer regeringen att föreslå en sådan ökning?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:1066 besvarad av , ()
- Utbildningsminister Carl Tham
den 17 september
Ulf Kristersson har frågat mig om regeringen kommer att föreslå att studiemedelsanslaget ökas med omkring 2 miljarder kronor per år för att finansiera en ökning av studiebidraget från 28 % av studiemedelsbeloppet till 40 % på det sätt Studiestödsutredningen föreslog.
Som riksdagen tidigare informerats om i budgetpropositionen för år 1998 avser regeringen att lägga förslag om ett nytt studiestödssystem grundat på utredningens förslag kombinerat med en prövning av bl.a. bidragsandelens storlek. Enligt planerna skall reformen träda i kraft år 2000. I propositionen kommer regeringen i sedvanlig ordning att redovisa hur reformen skall finansieras.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.