finansiering av projekt rörande byggd miljö och stadsplanering
Skriftlig fråga 1998/99:329 av Moberg, Carina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-02-05
- Besvarad
- 1999-02-10
- Anmäld
- 1999-02-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 februari
EU:s femte ramprogram som startade vid årsskiftet 1998/99 för forskning och utveckling har som mål att förbättra Europas industriella konkurrenskraft, exploatera den inre marknadens fördelar samt att tillfredsställa samhällets behov av en hållbar utveckling och förbättrad livskvalitet. EU-kommissionen finansierar godkända projekt under detta tema med upp till 50 % av den totala projektkostnaden. Här finns stora möjligheter att hämta hem kunskap, resultat och att skapa kontakter som skulle vara av stor nytta för det svenska arbetet kring en hållbar utveckling på olika områden, inte minst med anknytning till den byggda miljön och stadsplanering.
Det är viktigt att Sverige inte tappar trovärdighet på detta område på grund av att långt framskridet arbete på projektstadiet inte kan fullföljas genom att den nationella medfinansieringen inte går att lösa. Jag har fått signaler som tyder på att detta i dag är ett problem.
Min fråga till ministern är:
Pågår något arbete inom Miljödepartementet som syftar till att lösa problem som har att göra med den nationella medfinansieringen i projekt med inriktning mot den byggda miljön och stadsplanering?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:329 besvarad av Miljöminister Kjell Larsson
- Miljöminister Kjell Larsson
den 10 februari
Carina Moberg har frågat mig om det pågår något arbete inom Miljödepartementet som syftar till att lösa problem som har att göra med den nationella medfinansieringen i EU-projekt med inriktning mot den byggda miljön och stadsplanering.
Jag instämmer i Carina Mobergs bedömning att ett aktivt svenskt deltagande i EU:s forskningsprogram är en värdefull plattform för att både föra ut och att nyttiggöra kunskaper, men också att få ett effektivare utnyttjande och en samordning av forskningsresurser. Erfarenheterna från det fjärde ramprogrammet talar för att svenska forskare och företag varit framgångsrika vad gäller fördelningen av medel. Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, STINT, har under det fjärde ramprogrammet svarat för medfinansiering av projekt vid universitet och högskolor till ett belopp motsvarande ca 310 miljoner kronor. Stiftelsen har beslutat att också övergångsvis i det femte ramprogrammet svara för viss medfinansiering av EU-projekt.
EU:s femte ramprogram för forskning, som nyligen inletts, sträcker sig fram t.o.m. år 2002. I det femte ramprogrammet berörs miljöfrågor främst i ett av fyra tematiska delprogram, Uthållig tillväxt och konkurrenskraft. Ett nyckelområde inom detta delprogram är "Framtidens stad" som tar sikte på att främja forskning för en hållbar utveckling i städer och tätorter, att förbättra livskvalitet samt främja ett effektivare utnyttjande av energi och resurser i den byggda miljön. Denna satsning på forskning och utveckling kring den byggda miljön har ingen direkt motsvarighet i tidigare forskningsprogram, utan markerar en delvis ny inriktning för EU:s forskningssamarbete. Naturvårdsverket och Byggforskningsrådet har på regeringens uppdrag fortlöpande medverkat i utarbetandet av de svenska ståndpunkterna under förhandlingarna om EU:s ramprogram, bl.a. i syfte att gynna ett framtida svenskt deltagande.
Frågan om den nationella medfinansieringen av EU-projekt har bl.a. uppmärksammats i slutbetänkandet från den forskningspolitiska kommittén, Forskning 2000, som f.n. bereds i Regeringskansliet. Jag kommer att följa denna fråga med stor uppmärksamhet, så att angelägna forskningsinsatser om hållbar utveckling av den byggda miljön kan genomföras. Regeringen återkommer till denna fråga i den proposition som kommer att avlämnas under våren med anledning av kommitténs förslag.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.